Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regelbundet hållas öppna under bestämda dagar i veckan, och böckerna
skola utlånas gratis eller mot en mycket ringa avgift. Årligen avfordras
biblioteken noggranna statistiska uppgifter angående deras verksamhet,
och folkskoleinspektorema äro skyldiga att inspektera alla folkbibliotek,
som åtnjuta statsunderstöd. Osedliga böcker få icke förekomma i dessa
bibliotek.
Det årliga anslaget för biblioteken utgör för närvarande 60,000 kr.,
varav 50,000 kr. utgivas i kontanta penningar direkt till biblioteken
och 10,000 kr. till understöd åt sådana centralföreningar, vilka ha till
uppgift att verka såsom föreningslänkar mellan de olika biblioteken,
förmedla inköp och val av böcker samt upprätthålla »vandringsbibliotek».
Såsom av det föregående framgår utgör förordningen en
kompromiss emellan de världsliga kommunerna och de kyrkliga församlingarna.
Kommun och församling sammanfalla vanligen till området, men enligt
förordningen är staten skyldig att understöda i samma distrikt, måhända
i samma hus inrymda särskilda bibliotek för troende och för obotfärdiga.
Bibliotekens vänner söka visserligen flitigt arbeta för att få
församlings-biblioteken att sammanfalla med skolbiblioteken (för lärare och elever),
i vilket fall statsbidraget kunde anses fullt tillräckligt för dem. Men
då bidragets högsta belopp per kommunbibliotek är så »a ridiculouslv
little sum» (löjligt liten summa), såsom ett engelskt faekblad uttryckt
sig om saken, eller kr. 37:50, ifall skola och kommun båda anhålla om
statsbidrag, och då för övrigt inga andra fördelar eller lättnader stå
biblioteken till buds än den nedsättning i priset, som vid inköp av
böcker genom de ovannämnda privata föreningarna kan erhållas, samt
slutligen då ingenting blivit gjort för att försäkra biblioteken om ett
fortsatt understöd, så synes det såsom om kommunbibliotekens utveckling
till inflytelserika bildningsanstalter icke under nu rådande system ginge
på önskligt vis framåt.
I Sverige har man härtill icke haft någon annan biblioteksstatistik
än vad enskilda för saken intresserade nu och då försökt sammanbringa.
Den är likväl sa ofullständig, att åt den ej kan tillmätas någon större
betydelse. I ett avseende synes den likväl giva en ganska betydelsefull
lärdom: Biblioteken böra åtnjuta regelbundet understöd, enhetligt ledas
och övervakas, ty eljest tvina de bort och raka på förfall. Sverige hade
på 1870-talet 1,437 s. k. sockenbibliotek, bland dem manga i blomstrande
tillstånd. Är 1900 hopbragtes med stor möda uppgifter från endast 750
sockenbibliotek; av dessa befunno sig 100 i sådant tillstånd, att om
dem kunde angivas: Alldeles icke anlitadel!), oin 350 bibliotek hette
det: Ej flitigt anlitade, och om huru 80 bibliotek voro anlitade erhöllos
inga som helst uppgifter. Endast omkring 275 sockenbibliotek åtnjöto
regelbundet årligt understöd. Det bör tilläggas, att den år 1900
företagna undersökningen icke omfattande Skåne och icke heller Jönköpings
län, men detta inverkar icke stort på det allmänna resultatet.
Vården av biblioteken befinner sig åtminstone vid 3/4 av samtliga
bibliotek i folkskollärarnes händer, och föredrag om tidsenligare
biblio-teksvård ha vid lärarnas sommarkurser och vid andra tillfällen blivit
föranstaltade. Någon fast anstalt för undervisning i biblioteksvård finnes
icke och någon grundligare undervisning i hithörande teknik meddelas
vid inga läroanstalter, vadan i egentlig mening skolade biblioteksvårdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
