Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åhöraréantalet vid föreläsningarna i allmänhet var ganska ringa, och detta
i Jämtland, föregängslandet, och i trakter, där inga yttre omständigheter,
sådana som de ovan nämnda, influera. Var finna orsaken härtill? Det
framhölls, att en bidragande orsak torde vara, utom folkets tröghet, det
stora avståndet mellan föreläsare och åhörare. Som det nu är, kommer
en föreläsare mer eller mindre fjärran ifrån, okänd för sina åhörare och
kanske utan att känna någon av dem. Han håller sitt föredrag på s/4
eller en timme, tar pä pälsen och reser sin kos. Och åhörarna, som mer
eller mindre lyckats följa med hans tankegång, komma kanske om ett
par dar icke ihåg ett ord av vad han sökt undervisa dem om. Därför,
sade man, borde man söka åstadkomma en närmare beröring mellan
föreläsare och auditorium och ett mera på ena eller andra sättet aktivt
deltagande från åhörarnas sida t. ex. genom frågor och resonnemang.
Om man dessutom, och det framför allt, sökte bereda auditoritet
omväxling genom sång och musik m. m., så skulle helt säkert åtskilliga
hinder för föreläsningsverksamhetens nöjaktiga bedrivande vara
undanröjda, och många lockas dit även med övervinnande av ganska stora
svårigheter. Man kan ju lätt föreställa sig, att en efter en hel veckas
arbete uttröttad människa inte kan känna sig hågad att på lördag eller
söndag afton bereda sig ett ansträngande, alldeles passivt tankearbete.
Vid det nämnda sammanträdet betonades även, att en
föreläsningsverk-samhet utan bibliotek såsom underlag vore till ringa nytta och knappast
i längden kunde vidmakthållas. Föreläsningarna borde icke så mycket
anläggas på ett rent kunskapsgivande som fast mer vara ett medel till
väckande av kunskapstörst, en sporre till självstudium.
Inom de centrala delarna av Jämtland är föreläsningsverksamheten
i full gång, medan Herjeådalen och även de avlägsnare delarna av
Jämtland äro tämligen oberörda av denna form för bildningssträvandena.
Prästen håller ett eller annat föredrag, när han kan få tid och några
åhörare kunna beräknas komma, enstaka föredrag hålles av utsända
talare, såsom i vintras, dä tuberkulosföredrag höllos i Herjeådalen, det
är allt i föreläsningsväg. För övrigt samlade ett teatersällskap med mer
eller mindre lätt gods fullt hus i de nedersta Herjeådals-socknarna, det
passade nämligen på tiden för flottningsarbetamas återkomst. I
Lillherr-dal var i vintras en skolkökskurs anordnad av Sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran på rekvisition av för saken intresserade. Detta är en
gren av folkbildningssträvandena, som särskilt lämpar sig för dessa
trakter, där snart sagt endast kvinnorna finnas hemma i bygden. Den,
som närmare känner till matlagningskonsten i herjeådalingamas hem med
deras älskningsrätt, bestående huvudsakligen av magfördärvande rå deg,
han påstår också, att en matlagningskurs i dessa trakter är viktigare än
all annan folkbildningsverksamhet. Undertecknad har icke gjort
bekantskap med denna sida av herjeådalingamas liv, ity att i Lillherrdal bland
andra »sakkunniga» fanns en danska, som hade stor färdighet i den
ädla konsten att tillreda mat.
Om vi från sydligaste Herjeådalen förflytta oss till nordligaste
Jämtland, så träffa vi där på det ganska betydande samhället Strömsund.
Där har länge varit på tal att söka bilda en föreläsningsförening, dä
utom prästerskapet funnos åtskilliga för saken intresserade, som vore
lämpliga föreläsare. Att taga föreläsare frän annat håll bleve all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
