Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den amerikanska biblioteksrörelsens
utveckling under de sista decennierna.
Av fil. doktor Valfrid Palmgren.
Vad menas med ett fritt offentligt bibliotek i Amerika? Det är en
fråga, som lättast besvaras genom att jämföra ett sådant »free public
library» med de biblioteksformer, med vilka vi äro förtrogna från vårt
eget land. I Sverige hava vi i stort sett två typer av bibliotek, det
vetenskapliga biblioteket, t. ex. Kungl. Biblioteket i Stockholm, och det
populära, såsom t. ex. stadsbibliotek i våra småstäder samt de s. k.
folk- och församlingsbiblioteken. Det amerikanska fria offentliga
biblioteket är icke helt likt någondera av dessa, men har vissa likheter med
båda. Då det flera gånger här i Stockholm, senast i våras på
Pedagogiska sällskapet, framställts ett skarpt klander mot framför allt Kungl.
Biblioteket i Stockholm, för att detta icke utför sådant arbete som de
amerikanska biblioteken, och då sådant klander tydligen visar
obekantskap med såväl Kungl. Bibliotekets uppgift i samhället som med de
amerikanska bibliotekens, skall jag be att med några ord få påvisa i
vad mån deras uppgifter skilja sig från varandra. Kungl. Bibliotekets
uppgift är framför allt historisk; dess skyldighet är att tillvarataga,
ordna och på bästa sätt söka bevara den samling gamla, numera
ovärde-liga, böcker och manuskript det äger, samt det exemplar av allt svenskt
tryck, som Kungl. Biblioteket enligt tryckfrihetsförordningen erhåller
från boktryckerierna, så att allt detta, så vitt möjligt är, för evärdeliga
tider skall kunna finnas tillgängligt för forskaren och vetenskapsmannen;
Kungl. Bibliotekets svenska avdelning t. ex. är ingenting mer eller
mindre än en nationell bibliografi. Vidare har Kungl. Biblioteket att i
den mån dess tillgångar det medgiva inköpa vetenskaplig litteratur på
främmande språk för att därmed tillhandahålla likaledes vetenskapsmän
och forskare. Om nu Kungl. Biblioteket begagnade sin litteratur till
flitig utlåning, såsom fallet är och bör vara i ett populärt bibliotek, skulle
snart, fruktar jag, dess historiska uppgift vara tillintetgjord, ty de
böcker, som det har skyldighet att bevara, skulle ej längre existera,
emedan de blivit genom utlåning utslitna. De amerikanska vetenskapliga
biblioteken, »reference-libraries», hava samma uppgift som våra, men de
äro betydligt strängare med avseende på utlåning av sina böcker än
t. ex. vårt Kungl. Bibliotek. De låna nämligen aldrig, utom i sällsynta
undantagsfall, ut någonting utanför biblioteket annat än till andra bibliotek
och då i regel med villkor, att det lånta ej heller nu får begagnas
annat än i detta bibliotek. Sådana bibliotek har Amerika många, t. ex.
Astor och Lenox Libraries i staden New York, John Crerar och
New-berry libraries i Chicago, C-ongressbiblioteket i Washington, staten New
Yorks bibliotek i Albany, jämte manga flera. — Det amerikanska »free
circulating library» däremot äger icke och vill icke äga några
manuskript eller någon gammal litteratur eller över huvud taget några böcker,
som det har skyldighet eller ens rättighet att bevara, om man undan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
