Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tager en här och var befintlig specialsamling. Detta biblioteks uppgift
är att genom vaije till buds stående medel underlätta allmänhetens
tillgång till böckerna, att uppmuntra dess läslust, att öka antalet hemlån,
att skapa- en önskan och längtan efter god litteratur, där sådan önskan
.saknas, vilket allt har till följd att dess böcker genom flitigt begagnande
snart bliva utslitna; när så skett, ersättas de av nya exemplar. Det är
således själva uppgiften, som är den största skillnaden mellan ett
amerikanskt »circulating library», och t. ex. ett av de svenska statsbiblioteken.
Likheten mellan dem är det sätt varpå båda underhållas, de äro statens
eller kommunens d. v. s. folkets egendom. Just i detta förhållande
ligger däremot en av de väsentligaste olikheterna mellan ett amerikanskt
bibliotek och våra populära bibliotek, som ju i regel, åtminstone delvis,
underhållas genom avgifter från låntagarnas sida eller genom frivilliga
gåvor från bättre lottade samhällsmedlemmar, varigenom de bliva ett
slags välgörenhetsinrättningar. Ett sådant förhållande skulle anses för
en skam i Amerika. När jag en gång på ett biblioteksmöte uttalade
en förfrågan angående på dylika sätt underhållna bibliotek, t. ex. sådana
där låntagarna få betala en viss årlig avgift, fick jag till svar, att
amerikanarna lika litet genom årliga eller tillfälliga avgifter eller genom
välgörenhet underhålla sitt bibliotek som sin folkskola eller sitt postväsen.
Kommunen mottager väl gavor, t. ex. själva byggnaden eller
boksamlingen eller medel till båda o. s. v., men underhållet måste komma från
folket, så att folket självt äger sitt bibliotek liksom det äger sina skolor.
Hur fast rotad denna åsikt är i Amerika framgår bäst därav, att Mr.
Andrew Carnegie alltid gör detta som villkor, då han erbjuder en stad
en biblioteksbyggnad som gåva. Och dessa hans gåvor äro nu tätt
strödda över hela landet. Om en stad mottager gåvan, måste staden
förbinda sig att på egen bekostnad underhålla biblioteket. Skälet till
denna bestämmelse ger Mr. Carnegie själv i gåvobrevet rörande
Camegie-biblioteket i Pittsburgh (daterat Pittsburgh, den 6 februari 1890), däri
han säger följande: »Jag är avgjort av den åsikten, att det är endast
därigenom, att staden själv underhåller sitt offentliga bibliotek liksom
den underhåller sina skolor, som varje medborgare får den känslan, att
han är medägare till detsamma, och att det offentliga biblioteket är till
för hela samhället och icke blott för någon särskild del därav; och jag
är lika bestämt av den åsikten, att för så vitt ett samhälle icke är
villigt att underhålla offentliga bibliotek på allmän bekostnad, föga gott
kan komma fran biblioteken. Sålunda icke för att spara mig själv
ytterligare utgifter, utan för att främja stadens bästa, är det som jag gör
det villkoret, att biblioteket skall med lämpliga medel av staden
underhållas».1 Under de aderton år, som förflutit sedan detta brev skrevs,
har mr Carnegie ägnat en stor del av sin tid, sitt intresse och sin
förmögenhet åt den amerikanska biblioteksrörelsen, men vid den i
ovannämnda brev anförda åsikten står han ännu lika fast, ja fastare än
någonsin. Under ett samtal med honom i New York i december 1907,
fick jag nämligen tillfälle att beröra även denna viktiga fråga; och han
framhöll därvid kraftigt, att det populära biblioteket bör intaga samma
1 The Carnegie Library of Pittsburgh. A. bit of history with some pictures.
Pittsburgh 1907. sid. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
