Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plats i samhället som skolorna, det bör på samma sätt underhållas och
omhuldas av staten och kommunen som dessa. Han betonade även, att
han anser, att biblioteket, om dess verksamhet skall vara gagnande, icke
får underhållas och betraktas som en välgörenhetsinrättning. Och jag
undrar, skulle vårt svenska skolväsen nått sin nuvarande utveckling,
skulle det ägt sin nuvarande plats i allmänna medvetandet, om det
varit en enskild eller allmän välgörenhetsinrättning?
En annan väsentlig skillnad mellan de amerikanska fria offentliga
biblioteken och våra populära bibliotek är, att de amerikanska
biblioteken äro avsedda för alla samhällsklasser och alla åldrar, kort sagt, de äro
avsedda för alla samhällsmedlemmar utan åtskillnad och äro i det
avseendet det vackraste och ståtligaste uttryck för sann demokrati, som
kan tänkas. Något dylikt känner man ju ej i vårt land, knappast i Europa.
Under det nämligen de europeiska vetenskapliga biblioteken endast söka
tillfredsställa forskningsintresset hos en liten krets av mer eller mindre
lärde, rikta däremot de europeiska folkbiblioteken sitt intresse så gott
som uteslutande på det s. k. folket, d. v. s. de minst lärde i samhället.
För det stora flertalet samhällsmedlemmar, som varken kunna räknas
till den ena eller andra gruppen av folk, finns i Europa så gott som
intet gjort i den vägen. En naturlig följd därav, att det amerikanska
fria offentliga biblioteket vill tillgodose allas krav och önskningar är
den, att dess inköp av modäm litteratur kommer att omfatta en betydligt
mera vidgad sfär än såväl våra vetenskapliga som våra populära
biblioteks. Ett amerikanskt public library köper modäm vetenskaplig litteratur
i stor utsträckning; i detta bibliotek finna studenter från alla fakulteter
och alla högskolor den litteratur, de behöva för sina studier, ja, lärda
professorer t. o. m. försmå ej att besöka dess låneavdelning. Men å
andra sidan köper det även all slags populär litteratur, även skönlitteratur
i stor mängd, ehuru efter ett sorgfälligt urval. Sida vid sida med de
lärde, ser man i dess salar arbetaren, som studerar en ny metod inom
sitt yrke, husmodem, som önskar recept på någon maträtt, unga herrar
och damer, som vilja ha den nyaste romanen, män av alla åldrar, som
läsa tidningar av alla färger, och sist, men ej minst, bam, även de av
alla åldrar och färger, som studera än den sist utkomna bilderboken på
vaxduk, än indianhistorier eller Robinson Crusoe, än berättelser om
Washingtons och Lincolns liv. Det amerikanska »free public library»
är den verkliga överbyggnaden på all slags skola, den fortsätter det
uppfostrande verk, som begynts i de mest olika uppfostringsanstalter, men
biblioteket fortsätter sin uppfostran genom hela livet och på samma sätt
och med samma rätt för alla, ty det känner ingen åldersgräns, ingen
samhällsåtskillnad, inga partier eller partimeningar. Dess drivande kraft
är hjälpsamhet, dess ändamål uppfostran och förströelse, räckvidden i
dess avsikt är upplysning för alla, dess förhoppning är att utöva en
ständigt mer och mer gagnande verksamhet för den enskilde och för
samhället.
Ar 1876 anses allmänt som begynnelseåret för den modärna
biblio-teksrörelsen i Förenta Staterna. Då grundades den första permanenta
sammanslutningen av bibliotekarier i Amerika, the American JAbrary
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
