Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framförallt referensavdelningen och bamavdelningen i alla bibliotek,
men dessutom hava så gott som alla smärre bibliotek — t. ex. alla
iilialbiblioteken av staden New Yorks Public Library med antalet böcker
växlande från 3,000 till omkring 40,000 volymer — alla sina böcker
placerade på för allmänheten tillgängliga öppna hyllor; och många av
de större biblioteken, t. ex. Cleveland (Ohio) på omkring 300,000 vol.,
Springfield (Mass.) på omkring 150,000 vol., Newark (New Jersey) på
omkring 125,000 vol. jämte många andra, använda även de samma
system. Alla större bibliotek hava, utom referenslitteraturen, en samling
av 10,000—20,000 böcker placerade på öppna hyllor.
På den, som är van vid att se från allmänheten avstängda
bokmagasin eller låsta bokskåp, gör det ett nästan överväldigande intryck,
dä man ser, hur fritt och otvunget den amerikanska allmänheten rör
sig bland böcker och bokhyllor, huru de helt enkelt gå in bland hyllorna
och själva åt sig utvälja och uttaga den bok, de önska; rent av rörande
var det att se barnen inne i deras avdelningar och den vana, med vilken
de visste att sköta såväl katalog som böcker, samt den noggrannhet,
med vilken urvalet av ny bok skedde. Jag gick ofta mitt in ibland
dem och sökte finna ut de grunder efter vilka valet skedde, och de
voro mångahanda.
En gång säg jag en liten gosse på omkring 9 år, som valde och
valde; han gick från facket religion och plockade bland böckerna i varje
fack ända fram till sagoböckerna, tills han slutligen bestämde sig för en
bok; jag bad att få se den och förvånades över att han valt en så pass
allvarlig bok, någonting 0111 seder och bruk i Tyskland. Han såg
emellertid så belåten ut med sitt val, när han gick fram med sin bok
till bibliotekarien för att få den stämplad på sitt bokkort, att jag ej
kunde låta bli att fråga honom, om han var tysk eller varför han var
särskilt intresserad av dylika böcker. Jag fick då veta, att han var född
i Amerika, men att modem var tyska och blott kunde sä mycket
engelska, att hon kunde följa med och förstå, när hennes gosse och hon
läste tillsammans. Han hade därför valt boken sä, att, som han sade,
»både mor och jag skulle ha roligt av den». Detta lilla exempel torde
visa, av vilken betydelse det är, att allmänheten själv kan få välja, vad
de vilja ha. Vem annan än hennes lilla gosse hade väl varit i stånd
att åt den tyska emigranten utvälja något, som kunde vara både till
nöje och nytta för mor och son.
Jag tror för övrigt att just dessa öppna hyllor äro en bland orsakerna
till, att stämningen är så behaglig i de amerikanska biblioteken. Man
har alltid den känslan, att man befinner sig i ett väl försett privatbibliotek,
och jag tror. att låntagarna hava känslan av att befinna sig var och
en i just sitt eget. Men förlora de inte en mängd böcker? Det är en
fraga, som ligger nära till hands, när man först ser tillämpas eller hör
talas om »öppna-hyll-systemet». I varje bibliotek, jag besökte, och de
gingo upp till ett 100-tal, var det min ständigt återkommande fråga till
bibliotekarien. Och jag fick alltid samma svar: Jo, visst förlora de en
hel del böcker, mest likväl av slarv; ofta komma såsom förlorade ansedda
exemplar efter månader, ja, år tillbaka igen, hittade vid flyttningar eller
dylikt. Men för det första förlora de icke sa många böcker, att
kostnaden för dem per år uppgår till vad endast ett biblioteksbiträde till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
