Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle kosta om året, och om de avstängde allmänheten från hyllorna,
skulle flera nya biträden behöva anställas för att betjäna allmänheten.
För det andra vore det orättvist att beröva den största delen av folket
det stora privilegiet att fritt få röra sig i sitt eget bibliotek och fritt få
handskas med sina egna böcker, därför att det ibland dem finns en och
annan mindre ärlig individ. Så gör man ju icke på andra områden i
samhället, fick jag ofta till svar. Man straffar ju icke alla
samhällsmedlemmar och på förhand, därför att man vet, att oärliga individer finna»
ibland dem. Varför skulle vi då göra det i våra bibliotek?
Det »öppna-hyll-systemet* vinner alltjämt fler och fler anhängare i
Förenta Staterna, och ju äldre erfarenhet en bibliotekarie har därav,
desto mera entusiastisk är han för detta system.1
Ett av de mest intressanta dragen i den modäma biblioteksrörelsen
i Amerika är det biblioteksarbete, som där utföres bland barn och
ungdom. År 1876 hade så gott som alla bibliotek en bestämd åldersgräns
för biblioteksbesökare. År 1894 hade 70 procent av biblioteken ännu
en åldersgräns, omkring 13 år. D. v. s. barn under 13 år fingo ej
tillträde till biblioteken. Endast tre bibliotek hade då särskilda
bamav-delningar i sina bibliotek, och endast ett bibliotek hade för denna
avdelning särskild bibliotekarie för att hjälpa barnen tillrätta och leda
deras läsning. Ar 1895 öppnade fem bibliotek (bl. a. Boston och San
Francisco) särskilda barnavdelningar, år 1896 följde ytterligare 6 bibliotek
* de förras exempel, och numera finns nog intet bibliotek i Förenta Staterna
utan en särskild avdelning för barnen, i regel med särskild bibliotekarie.
All åldersgräns är borttagen.
En mera tilltalande tavla kan man knappast se än en kvällstund i
barnavdelningen i ett amerikanskt Public Library. Rummet är stort
och präktigt, vackert inrett med ofta ända till tre olika storlekar på
stolar och bord, mycket små och låga för bilderboksbarnen o. s. v.
Väggarna äro prydda med vackra tavlor av alla slag, i fönstren och på
borden stå växter och blommor. Och runt om, omkring bibliotekarien,
vid hyllorna, vid borden, ja, ibland t. o. m. på golvet, om ej annan
plats finns, ivriga och intresserade barn, vita och svarta, huvud vid
huvud, med ögonen strålande av glädje över någon rolig bok eller någon
vacker plansch eller något nytt häfte av en efterlängtad tidskrift. Och
det faktum, att många av de barn, som på dettta sätt tillbringa en
eller flera kvällar i veckan i biblioteket, äro sådana, som eljest knappt
hava annan tillflyktsort för att finna förströelse än gatan, gör
.sannerligen den tavlan icke mindre tilltalande.
En skola för utbildande av 6am-bibliotekarier öppnades år 1900
uti det stora Camegie-biblioteket i Pittsburgh, och det kan ej utexaminera
tillräckligt antal bibliotekarier för att tillfredsställa efterfrågan på dem.
Men biblioteken i Amerika söka nå barnen även genom skolan, och
tack vare de amerikanska bibliotekariernas aldrig svikande intresse och
nit äger numera ett systematiskt samarbete rum mellan skolan, och
biblioteken. Hela samlingar av böcker, valda efter lärarens önskningar,
sändas till var klass i skolan, och hela klasser av barn inbjuda*? till
1 Det »öppna-hvll-systemet» har som bekant praktiserats i Kristiania i <let
Deichmanske Bibliotfiek och där visat mycket tillfredsställande resultat.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
