Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biblioteken för att under bibliotekariens ledning få en överblick över
dess skatter och undervisning i sättet att tillgodogöra sig dem.
Särskilda privilegier med avseende på hemlån givas lärarna. Alla större
bibliotek hava en särskild skolavdelning med en eller flera bibliotekarier,
vilkas hela tid ägnas åt. arbete bland skolor och lärare. I
läraresemi-nariema finnas numera nästan alltid särskilt utbildad bibliotekarie, som
utom det att sköta seminariets bibliotek även har till uppgift att
undervisa de blivande lärarna i bästa sättet att sköta ett klass- eller
skolbibliotek.
Det sista av de stora problemen, som stått på dagordningen i
Amerikas biblioteksväsen under de sista decennierna, är valet av böcker
till ett fritt offentligt bibliotek. Om bibliotekets uppgift är att göra
livet rikare och skönare för alla samhällsmedlemmar genom att skänka
dem den litteratur, varigenom så kan ske, är det klart, att ett klokt
urval av böcker är av högsta vikt, på det att biblioteket må bliva
utrustat att tillmötesgå fordringar från de mest olika håll. Bokurvalet
måste i sista hand vila hos bibliotekarien, ty blott denne kommer i
beröring med alla olika element inom ett samhälle; ett bokurval gjort av
någon särskild klass av personer skall annars säkerligen komma att
återspegla just den klassens intressen. Tendensen i Amerika lutar därför
mer och mer däråt att i detta avseende giva bibliotekarien fullkomligt
fria händer.
De fria offentliga biblioteken i Amerika köpa numera ej endast
skönlitteratur, historia, biografi, reseskildringar och teologisk litteratur;
de hava väl valda samlingar av teknisk litteratur av alla slag, industriell
litteratur, böcker om skön konst och konstindustri; ja, för att bereda
glädje och vederkvickelse i emigranternas strävsamma liv hava de böcker
på främmande språk, ej endast på de stora kulturspråken, utan på snart
sagt varje mänskligt tungomål. Jag fann ofta svensk litteratur och
ofta såsom t. ex. i biblioteket i Providence (Rhode Island), där det
tinnes en stor mängd svenskar, en utmärkt god svensk samling.
Ett storartat arbete utföres av de fria offentliga biblioteken bland
de blinda; det är ej nog med att de förses med god och rikhaltig
litteratur i blindskrift, enligt olika system, utan de få även undervisning
att läsa denna skrift, om de så behöva och önska. När jag t. ex. i
Kongressbiblioteket i Washington kom in i dess avdelning för
blindlitteratur, fann jag bibliotekarien där sysselsatt med att i läsning av
blindskrift undervisa två halvvuxna blinda negergossar.
Innan jag avslutar min översikt över modärna amerikanska
biblioteks-förhållanden, kan jag ej underlåta att omnämna det faktum, att största
antalet bibliotekarier i Förenta Staterna utgöres av kvinnor. Och det
är alls icke endast underordnade biblioteksplatser, som den amerikanska
kvinnan bekläder. I så gott som alla smärre och lialvstora
bibliotek är chefen en kvinna, ibland med män som assistenter. Och i det
stora Kongressbiblioteket i Washington är överbibliotekariens närmaste
biträde, hans sekreterare, en kvinna, och det är faktiskt hon, som, då
överbibliotekarien har semester eller är tjänstledig eller dylikt, sköter
överbibliotekarietjänsten i detta stora bibliotek med dess ll/2 miljon
volymer och till ett par hundra personer uppgående personal. Samma
är förhållandet i Buffalo och Cleveland m. fl. ställen. Överallt gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
