Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till utgångspunkten. Sålunda antager förf., att den mosaiska
lagstiftningens huvudtankar äro kodifierade i den s. k. förhundsboken (2 Mos.
20:1—23: 19). Under tidens lopp ha sedan andra lagsamlingar förenats
härmed utan att skillnaden i upphov blivit angiven. Profeter och
präster ha därvid efter varandra varit verksamma.
De 10 buden äro således troligen mosaiska; liknande tankar
förekomma för övrigt i den egyptiska dödboken, som är äldre. Men om så
är, måste Moses verk uppfattas annorlunda än brukligt är. Han kan
nämligen då ej ha haft så mycket att göra med att inrätta
offergudstjänsten, enär ju de 10 buden ej innehålla några andra kultiska tankar
än förbud mot bilddyrkan samt budet om sabbatsfirande. Snarare har
Mose nödgats låta förefintlig offergudstjänst äga rum, därför att han ej
mäktat utrota den. Alltså skulle den senare formen för israelitisk
gudstjänst i templet vara lika litet mosaisk som t. ex. de katolska (och även
protestantiska) ceremonierna kristna. Detta förklarar profeternas starka
förkastande av, offren. Även sådana företeelser som de vegetarianska
och helnyktra rekabiterna och senare esseema voro en sannare
fortsättning av den ursprungliga mosaismen än den officiella religionens väktare.
Möjligen skulle förf. bland många andra hypoteser åtminstone i en not
ha kunnat omnämna den förmodade identiteten mellan Elia, profeternas
störste, och Jonadab, Rekabs son. Profetismen som samhällsrörelse hade
därigenom bragts vår tid närmare.
Såsom ett intressant exempel på babyloniskt inflytande anföres
He-sekiels ord, att Jahväs trogna skola tecknas med ett kors, vilket var
den babyloniska solgudens symbol. Förf:s mening, att även det kristna
korsets anor vore att söka här, torde emellertid vara tvivelaktig, då dess
betydelse bättre framträder om det antages vara ett till segertecken
upphöjt slavkors. Bland den mångfald av förslag till textförbättringar, som
göras, vill jag endast anföra schaddaj (den allsmäktige) i st. f. det
obegripliga schilo i 1 Mos. 49; det ger både mening och lyftning. Ett
jämförelsevis stort rum intager framställningen av apokalyptiken (yttersta
dags funderingarna), som ju hade religiös betydelse ännu vid Jesu tid.
Att emellertid Jesus skulle ha överbjudit gamla testamentets etiska krav
med att påbjuda att älska nästan mer än sig själv, tillåter jag mig att
betvivla, enär en sådan kärlek, bokstavligen fattad, är onaturlig och
omöjlig att förverkliga. Däremot är jag förf. tacksam för att han visat,
att gamla testamentets religiösa utveckling har tenderat mot det målet,
att kärlek till Gud visas endast i kärlek till medmänniskor, men att
denna i sin ordning stärker den sociala solidariteten och sålunda skänker
även individuell lycksalighet.
Nils Hannerz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
