Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter det förf. vidare bestämt de viktigaste synpunkterna inom den
kristna religionens historia, varvid han för studiet av fromhetslivet
särskilt påpekar psalmens betydelse samt i motsats till renlärig
traditionalism vid tal om symbolik uttalar kyrkans behov av »nya gemensamma
vittnesbörd om sin tro och strävan», övergår han till att tala om
»statistisk teologi», d. v. s. en beskrivning av den närvarande religiösa
ställningen, såsom en nödvändig utgångspunkt för den idealbild av
kristendomen, som plägar kallas »dogmatik och etik».
Sedan denna bibliskt-profetiska utvecklingslinje av religionen blivit
slutförd, vill förf. vidga forskningens blick till allmän religionshistoria
för att dels studera religionernas likartade fenomen och ömsesidiga
inflytande på varandra och dels söka fullfölja andra religiösa
utvecklingslinjer, såsom t. ex. den indiska eller den kinesiska etc. Den jämförande
religionsvetenskapen kommer att klarlägga olika religiösa typer och
möjligen även förändra gängse åskådningar om religionens väsen och
yttringar. En ny disciplin är religionspsykologien, som samlar och bearbetar
religiösa fenomen, såsom James’ bok om »den religiösa erfarenheten».
Då förf. så långt fört studiet av religionen på historisk och
psykologisk mark, övergår han till frågan om den religiösa kunskapens värde
och visshet. I Jikhet med s. k. modärna teologer i allmänhet förklarar
han den religiösa sanningen vara ett värdeomdöme, varmed dess
kunskapsvärde dock ej äventyras, enär ju sanningskritiriet inom nästan varje
kunskapsområde blir åskådningens värde för personligheten och släktet.
Den religiösa tron är således både obevislig och ovederlägglig.
Under rubrik »religionsvetenskap och teologi» behandlar förf. vidare
»studiet av religionen» vid högskolorna och söker visa, att även den
konfessionelle teologen kan vara en god religionsforskare, då ju sanningen
är blott en. Arbetet avslutas med en anvisning på lämplig litteratur
för självstudier.
* t
#
Samma historiska metod använder doktor Fries i sin framställning
av »gamla testamentets religion», vilken på 71 sidor sammanfattar de
viktigaste problemen och resultaten på detta vidlyftiga forskningsgebit.
Det är även den ärligaste populära framställning av dessa frågor vi äga
på vårt språk. Förf. hyllar synbarligen ej den meningen, att lekmännens
fromhet skulle gagnas genom blott halva sanningar, utan tror fast hellre
att även religionens livsbetingelse är ljus och frisk luft.
I broschyrens två första avdelningar karaktäriseras den mosaiska
profetreligionen och dess förhållande till den samtida kulturen. Förf.
förutsätter inflytande från olika håll, då ju t. ex. babyloniska och
persiska myter tydligen skönjas i gamla testamentet. Redan Palästinas
geografiska läge omöjliggjorde för övrigt allt slags renodlad mosaism.
»Att förstå Israels historia är att förstå dess religions historia och
att förstå denna är att förstå dess begynnelse», säger förf., men
påpekar att denna sista ännu är insvept i ett visst dunkel. Emellertid är
den historiska utvecklingen av religionen i dess sista skeden ganska
klar, varför man genom att följa den historiska utvecklingens lagar bakåt
någorlunda kan taga sig fram genom de fromma sägnernas labyrinter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
