Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ■ -
-FOLKBIBLIOTEKSBLADET
UTGIVET AV
FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET
REDAKTIONENS ADRESS: 6 LÄSTMAKAREGATAN, STOCKHOLM.
ALLM. TEL. 155 33. RIKSTEL. 48 92.
V»–– - ■ " —––■ ––—JJ
Några detaljer i stavningsstriden.
Reformfrågan utredd.
En av de invändningar, som göras mot 1906 års stavningsreform,
är, att saken icke var tillräckligt utredd. Det kan vara skäl att syna
den invändningen i sömmarna.
De förändringar, som genomfördes, voro inga nya reformkrav. De
hade länge varit uppe i den ortografiska diskussionen, och särskilt
under 80*talets rättstavningsstrider voro de föremål för grundliga debatter.
Den teoretiska sidan av dessa frågor är ingående behandlad. Att
bestrida det är att inte känna till det man yttrar sig om. Även frågan
om deras praktiska genomförande var föremål för grundlig utredning,
innan 1906 års stavningscirkulär utfärdades. Den reform, som detta
cirkulär genomförde, är inte något påhitt av den dåvarande
ecklesiastikministern. Reformfrågan förelåg hos regeringen, innan han blev
statsråd. Redan 1898 petitionerade Stockholms läraresällskap om tt och t
i stället för dt samt om v i stället fv och f som tecken för u-ljud.
Petitionen understöddes av samtliga lärare i nordiska språk vid Uppsala,
Lunds och Göteborgs högskolor, undantagandes en, vilken är medlem av
Svenska akademin; 44 rektorer vid allmänna läroverk, 20
modermåls-lektorer, 4 seminarierektorer och nära 600 andra lärare vid allmänna
läroverk och seminarier instämde. Under de närmaste åren konimo vidare
petitioner i samma syfte från Lunds pedagogiska sällskap, centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärareförening, Folkskolans vänners
förvaltningsutskott, Svenska läraresällskapet, Sveriges allmänna
folkskollärareförening, Föreningen av lärarinnor och lärare vid Sveriges högre
flickskolor samt än en gång från Stockholms läraresällskap. När så saken
kom till överstyrelsen för rikets allmänna läroverk, infordrade den
uttalanden från läroverkens modersmålskonferenser och tillkallade sedermera
tre sakkunnige, professor Noreen, rektor Schwartz och lektor Brate —
alla tre specialister i modersmålet. Svenska akademin sattes i tillfälle
att avge yttrande i frågan.
Men trots allt detta finns det folk, som säger, att frågan inte blivit
tillräckligt utredd. Ha de själva satt sig in i frågan och tagit
kännedom om dess behandling? Och om så är fallet, vad mena de med
utredning? Är icke denna fråga utredd, när skall man då kunna anse en
utredning vara gjord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
