Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intresse såväl för Stockholm som för hela vårt land. Vi äga här i
landet småbibliotek av alla slag, som vart och ett synes mig sträva åt sitt
håll. De borde i stället alla samverka till det mål, som, trots alla yttre
olikheter, likväl innerst är detsamma för dem alla här som i Förenta
Staterna, det nämligen, att av landets män och kvinnor genom
bibliotekens förädlande inflytande skapa dugande, intresserade, hederliga och
fosterlandsälskande medborgare, som kunna och vilja bereda sitt land
framåtskridande och välstånd.
New Yorks stads fria offentliga biblioteks historia är i korthet
följande. År 1849 grundades där ett bibliotek med ett kapital av 400,000
dollars, som kort förut genom testamente skänkts staden av Mr. John
Jacob Astor. Detta bibliotek utvecklades så småningom till det nu
berömda Astor Library, ett vetenskapligt bibliotek av rang. Likaledes
såsom gåva erhöll staden år 1870 av Mr. James Lenox hans synnerligen
värdefulla bibliotek, inrymt i en då för tiden ändamålsenlig och ståtlig
byggnad. Slutligen fick staden år 1887 som gåva mottaga ännu en
värdefull boksamling genom den s. k. Tilden Trust. Av dessa tre
bibliotek bildades år 1895 det bibliotek, som sedan dess kallas New York
Public Library1), som utom byggnader och tomter till högt värde vid
tiden för sammanslagningen hade till sitt förfogande ungefär 3 */* millioner
dollars till underhåll och förvaltning. Detta New York Public Library
var ursprungligen ett uteslutande vetenskapligt bibliotek.
Men redan år 1879 hade en populär biblioteksverksamhet på
enskilt initiativ tagit sin början i New York. Den särdeles anspråkslösa
böijan utvecklades snart till en livskraftig förening, vars syfte var att
genom populära bibliotek sprida upplysning till alla samhällsklasser.
Resultatet av denna förenings verksamhet var New York Free
Circula-ting Libraryf som snart utvidgades därhän att omfatta icke mindre än
11 filialbibliotek. Detta bibliotekssystem underhölls dels genom
för-eningsavgifter, dels genom storartade gåvor från enskilda och dels genom
understöd från staden. Under tidernas lopp följdes denna förenings
exempel av andra föreningar samt av kyrkosamfund av olika
trosbekännelser, så att New York vid 1900-talets början ägde omkring tio
populära bibliotekssystem med olika antal filialbibliotek. Ar 1901 beslöt
man, att av det ovannämnda New York Public Library och det nu
omtalade New York Free Circulating Library bilda ett stort, hela staden
omfattande bibliotekssystem. New York Free Circulating Library
ingick nämnda år jämte sina 11 filialbibliotek som en del av det stora
New York Public Library, i vilket sistnämnda biblioteks vård den
centrala administrationen av hela systemet anförtroddes. År 1905 ägde
detta New York Public Library 1,088,399 volymer och 247,537
broschyrer.
Sedan år 1901 har än det ena, än det andra av de övriga populära
biblioteken jämte filialer förenat sig med New York Publik Library, så
att detta i närvarande stund bildar ett bibliotekssystem, som liksom ett
träd med sina grenar överskyggar hela staden. Bland de bibliotek, som
nu uppgått i det stora systemet, vill jag särskilt påpeka ett katolskt
l) Det fullständiga namnet år: »The New York Public Library, Astor, Lenox
and^Tilden foundations.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
