Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
församlingsbibliotek med 5 filialer, som av intresse för det stora hela
offrade t. o. m. förhoppningen att genom sina bibliotek kunna på ett
direkt sätt verka för den katolska tron. Jag hade nöjet att närvara vid
invigningen av en ny biblioteksbyggnad för ett av dessa f. d. katolska
församlingsbibliotek. Den katolska församlingsprästen höll därvid
högtidstalet, och det gjorde ett djupt intryck på mig, då jag hörde honom
betona, hurusom han ansåg, att New York Public Library, näst kyrkan,
vore den största och mest välsignelsebringande institution, han kände,
och att hans församling vore glad och tacksam att detta bibliotek
i sig upptagit församlingens. Ett bättre vittnesbörd än detta av en
katolsk präst med känsla och övertygelse avgivna, såväl om New York
Public Library som om allmäninträsset hos den församling, han
representerade, kan väl ej gärna tänkas. Och det är härutinnan, jag anser, att
vi här i vårt land ha mycket att lära. Skulle icke även här
partiintressena i en sak som denna av så stor allmän betydelse kunna träda
i bakgrunden för omtanken om det stora hela? Bildningen står ju över
alla partier.
Ungefär på samma sätt som New York Public Library bildades även
Brooklyn Public Library, d. v. s. genom förening av många smärre
bibliotek till ett enhetligt bibliotekssystem. Båda dessa bibliotekssystem
hava ännu ingen central huvudbyggnad, utan systemets ledning utgår i
båda från en central administrationsbyrå; dock är centralbiblioteket i
ovan anförda mening för båda dessa städer ett önskemål; i New York
är den härför avsedda ståtliga byggnaden på 5:e Avenuen redan mer än
till hälften fullbordad; i Brooklyn har man medel anslagna och planen
och ritningarna uppgjorda för en sådan byggnad. När dessa
central-biblioteksbyggnader bliva färdiga, komma naturligtvis bibliotekssystemen
i New York och Brooklyn att likna dem i Boston, Cleveland, Pittsburgh
och andra ovan nämnda städer, oaktat utvecklingen av bibliotekssystemen
i dessa städer gått motsatt väg.
Grunden till att alla amerikanska städer hava ett större eller
mindre antal filialbibliotek spridda kring hela staden, ligger i den
uppfattningen, att man lika litet kan begära av en stads invånare, att de skola
nöja sig med blott ett bibliotek, som att de skulle äga endast ett
postkontor eller blott en kyrka.
De amerikanska filialbiblioteken kunna, i stort sett, indelas i tre
huvudgrupper: 1) filialbiblioteket i egentlig mening (»branch-library» eller
om det är ett mindre bibliotek: »sub-branch» eller »reading-room»); 2)
utlå-ningsfilialen med boksamling (»deposit-station»); 3) utlåningsfilialen utan
boksamling (»delivery-station »).
Filialbiblioteket i egentlig mening, det må vara stort eller litet och
ha vad namn som hälst, kännetecknas därav, att det är ett verkligt
bibliotek, med utlånings-, referens- och barnavdelning samt läsrum
alldeles som centralbiblioteket och med särskilda tjänstemän för de olika
avdelningarna. Ehuru, som jag ovan sökt visa, till en viss grad
subordi-nerande under centralbiblioteket, är filialbiblioteket i egentlig mening likväl
ett i sitt arbete med allmänheten självständigt bibliotek, utför eget
arbete med skolor och hem, kan utsända vandringsbibliotek, har egen
föreläsningsverksamhet o. s. v., med andra ord, är ungefär lika
oberoende och beroende av centralbiblioteket som ett avdelningskontor av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
