Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utkommit. Att utgiva dylika kataloger är ett arbete, som kostar mycket
både tid, arbete och pengar, och kan därför företagas endast av
bibliotek med så god ekonomisk ställning som nyss nämnda bibliotek.
En katalog däremot som i Amerika anses oumbärlig i varje bibliotek,
det må vara hur stort eller hur litet som helst, är lapp- eller
kortkata-logen. Den nyss omnämnda katalogen i bokform kan aldrig fullt
motsvara bibliotekets omfång — under det den tryckes och sprides bland
allmänheten, erhåller nämligen biblioteket alltjämt nya förvärv, som först
nästa månads- eller kvartalshäfte av bokformskatalogen kan meddela.
En sådan katalog är således och kan aldrig vara ett fullt adekvat
uttryck för bibliotekets boksamling. Att vara ett sådant uttryck, att
liksom avspegla bibliotekets hela innehåll, alla skatter, det är
lappkatalogens uppgift, sådan som denna katalog anordnas och skötes i de
amerikanska biblioteken. Lappkatalogen i dessa bibliotek är en bild av
boksamlingen själv, i hopträngd form, lättfattligt och överskådligt ordnad, lätt
hanterlig och tillgänglig för alla. För varje bok, som kommer upp på någon av
bibliotekets hyllor, kommer samtidigt in i katalog-lådan en eller flera
nya lappar bärande alla de upplysningar, som kunna vara önskvärda eller
nödvändiga för en lånesökande. I denna katalog representeras varje bok
av 1) ett kort med författarens namn, eller om den har flera författare
med en lapp för var och en av dem, 2) ett kort, bärande bokens titel
samt 3) av ett eller flera kort bärande namnet eller namnen på det eller
de ämnen, som i boken avhandlas. Alla dessa lappar äro sins emellan
ordnade alfabetiskt, som orden i ett lexikon (därav namnet:
dictionary-catalog) och sålunda lätta att finna för vem som helst. För att i en
dictionary-catalog finna en bok sådan som t. ex. John Ruskins »Unto this last», söker
man, om man vet författarens namn, på bokstaven B upp namnet Jftiskin,
där man finner fullständig titeluppgift m. m. om boken i fråga. Vet man
ej författarens namn, utan blott bokens titel, finner man alla
upplysningar man kan önska, genom att söka på bokstaven U, ZJnto this last.
Vet man slutligen varken författarens namn eller bokens titel, men vet,
varom boken i fråga handlar, söker man i katalogen upp ordet
»IBcono-mics» på bokstaven E och finner där, bland andra böcker, som behandla
samma ämne, den önskade.
Om man i låneexpeditionen rekvirerar en bok, med titel »The
rus-sian advance», men vars författare man ej känner, finner man bokens
kataloglapp under »Russian advance». Vet man, utan att känna den exakta
titeln, att en bok av Beveridge behandlar ovannämnda ämne, söker man
upp JBeveridge under bokstaven B. Men samma bok finns i katalogen
under ännu minst två uppslagsord, nämligen »Eastem question» och
»Russia, economic conditions», o. s. v. På detta sätt är varje bok i ett
amerikanskt bibliotek katalogiserad, noggrannt och uttömande, och trots detta
på ett så enkelt och lättfattligt sätt, att det icke erfordras större konst
att finna svar på frågorna: har biblioteket en viss bok 1) av en viss
författare 2) med en viss titel 3) rörande ett visst ämne, än man
behöver för att finna ett namn i en adresskalender eller ett ord i ett
lexikon. Varje kataloglapp bär dessutom ett nummer, som anger bokens
plats på bibliotekets hyllor. Men ej endast boken i sin helhet behandlas
på detta sätt, utan även mera betydande kapitel eller delar därav, som
kunna anses innehålla värdefulla upplysningar, som kanske icke givas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
