Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något helt verk. Och i de amerikanska biblioteken anses i regel fyra
kataloglappar för varje bok som ett lågt medeltal för ett gott,
analyserande katalogiseringsarbete. Att ett dylikt katalogiseringsarbete fordrar
ej blott goda tekniska kunskaper utan även stor förtrogenhet med
böcker och författare faller av sig självt. Man måste vid dess uppgörande
taga hänsyn ej endast till varje särskild bok utan även till katalogen
som ett helt.
Kortkatalogen är i regel skriven med skrivmaskin, blott
undantagsvis finnas handskrivna kataloger. I bibliotek, där ekonomien är god,
tryckas även kataloglappama, t. ex. i Carnegie-biblioteket i Pittsburgh,
Washington Public Library m. fl. bibliotek.
1 detta sammanhang anser jag mig böra beröra det förträffliga sätt,
varpå Kongressbiblioteket i Washington söker att med sina större till
gångar till såväl arbetskraft som pengar vara alla landets övriga bibliotek
till stöd och hjälp, varigenom det faktiskt under sin nuvarande chefs,
Mr. Herbert Putuams, förträffliga ledning, ställt sig i spetsen för alla
amerikanska bibliotek och blivit ett verkligt nationalbibliotek.
I Kongressbiblioteket tryckas alla katalogkort, och så gott som hela
dess samling är på ovannämnda sätt katalogiserad. Men alla dessa kort
tillhandahållas även andra bibliotek till inköp. De större biblioteken
inköpa Kongressbibliotekets kortkatalog i dess helhet och hålla denna,
skiljd från bibliotekets egen, tillgänglig för allmänheten. I smärre
bibliotek, där man ej har råd härtill, inköpas Kongressbibliotekets katalogkort
över litteratur, som man har gemensam med detta bibliotek, och de
införas i bibliotekets egen kortkatalog, därigenom sparande biblioteket
kostnaden och besväret med egen katalogisering. Kongressbibliotekets
katalogkort utmärka sig för största noggrannhet och fullständighet i alla
avseenden och betraktas med rätta som mönstergilla: Därtill kommer
att de ställa sig jämförelsevis billiga, 2 cents per lapp och endast 1/i
cent för varje ytterligare lapp av samma slag. Oaktat detta billiga pris
innebär detta arbete från ekonomisk synpunkt för Kongressbiblioteket
ingen förlust, utan snarare motsatsen. Att här redogöra för det
tillvägagångssätt som Kongressbiblioteket använder för att på allt sätt
underlätta rekvisitionen och utsändandet av de tusentals kataloglappar, som
årligen lämna dess tryckeri, skulle bliva allt för vidlyftigt. Jag vill blott
nämna, att omkring 900 institutioner och enskilda’äro subskribenter på
större eller mindre antal av dess tryckta kataloglappar, och att
försäljningssumman för dessa under år 1905—06 uppgick till omkring 17,500
dollars. För övrigt ber jag att i denna viktiga fråga få hänvisa till:
Library of Congress, Card section. Handbook of Card distribution with
references to bulletins 1—20. 2nd edition. Washington, 1907.
Innan jag lämnar detta ämne, vill jag ytterligare nämna, att de
amerikanska biblioteken, stora och små, icke nöja sig med vare sig
lappkatalog eller tryckt katalog i bokform, utan att de dessutom förse sitt
bibliotek med s. k. bokförteckningar av alla slag för att därmed för
allmänheten öka lättheten att finna vad de önska. Sådana
bokförteckningar maskinskrivas i regel och äro avsedda som mera tillfälliga hjälpmedel
för allmänheten att få sina önskningar uppfyllda och för biblioteket
att hos allmänheten öka intresset för och längtan efter bibliotekets skatter.
Om våren utgivas bokförteckningar, som omfatta bibliotekets litte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
