- Project Runeberg -  Folkbiblioteksbladet / 1908 /
103

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Böcker av papyrus och i rullform voro, som jag nämt, de utan all
jämförelse vanligaste i forntiden. Men redan tidigt uppträdde en
mäktig konkurrent, som också till sist hembar segern över papyren. Det var
pergamentet. Redan i äldsta tid hade många folk skrivit på läder.
Senare, fram på 200-talet f. Kr., lärde man sig att bearbeta djurhudar
finare och glattare. Så uppstod pergamentet. Namnet tyder på, att det
härstammar från staden Pergamon i Mindre Asien. Med vad rätt, må
lämnas därhän. Pergamentet hade flera företräden framför papyren: det
var hållbarare, och man kunde bättre skriva på bägge sidorna.
Pergamentboken hade vanligen den form, som våra böcker än i dag ha:
codex-form. Låt mig behålla den termen, för att undgå sammanblandning. För
övrigt uppträdde även papyrusboken understundom i codexform. I
allmänhet var en codex, vare sig av papyrus eller av pergament, billigare än
rullen och ansågs mindre fin, var därför vanligen småfolkets bok. En
särskild betydelse har den på den grunden fått för en viss art av
litteratur: den kristna. De första kristna församlingarna rekryterades ju nästan
uteslutande ur de lägre klasserna, folk med mindre förmögenhet och
bildning. En bokridle var en nog så stor sällsynthet i dessa kretsar,
och när de kristna sökte sprida sina lärares skrifter, använde de nog i
allmänhet — undantag finnas naturligtvis — den billigare sorten. För
övrigt voro ju Nya Testamentets skrifter till stor del alls inga böcker i
litterär mening. Apostelbreven voro till sin uppkomst verkliga brev.
Det var jämnsides med codexformens växande sociala anseende som också
de kristliga skrifterna stego upp till rangen av verklig litteratur.

• *

*



Papyrus fabricerades endast i Egypten och till en början utslutande
för landets eget bruk. Först omkring år 600 före Kristus kom den
grekiska världen kring ägäiska havet i handelsförbindelse med Egypten och
därmed kom papyrer till grekerna, som förut haft blott hudar och
vaxtavlor att skriva på. Nu kunde en grekisk prosalitteratur uppstå, ty en
sådan förutsätter ett ordnat bokväsen och läsare. Förut fanns endast
poetisk litteratur, och den bragtes till allmännare kännedom
huvudsakligen genom uppläsning. Mångfaldigande av böcker i och för försäljning
är en grekisk uppfinning. Så blevo böcker allmännare. Den gamle
komediförfattaren Aristophanes, som levde i senare delen av det 5:te
århundradet, säger, att varje athenare åtminstone en gång i sitt liv haft
en bok i sina händer, som bidragit till hans uppfostran. Böcker voro
emellertid dyra, oerhört mycket dyrare än i våra dagar, och ett mer
omfattande eget bibliotek kunde nog endast få lägga sig till med, så
framt man ej som den berömde talaren Demosthenes genom egna
avskrifter skaffade sig ett. Offentliga bibliotek upprättades däremot med
tiden här och var i den grekiska världen. I Alexandria, som det
helle-niserade Egyptens huvudstad hette efter Alexander den store, funnos de
största med band i hundratusental. Stora bibliotek funnos också i
Pergamon och andra blomstrande städer på Mindre Asiens kuster; i Pergamon
och Ephesos finnas lämningar av byggnaderna ännu kvar. Världstaden
Rom ägde under käjsartiden flere offentliga bibliotek o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:29:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbbl/1908/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free