Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I staden Herculanum, som jämte Pompeji år 69 e. Kr. förstördes
av lavan från Vesuvius, men som i våra dagar blivit delvis återuppgrävd,
har man funnit en hel boksamling i filosofi. Men annars har ingen enda
bok från antiken bevarats i europeisk jord. Så mycket fler i Egypten.
Den torra ökensanden, som utestänger luft och vatten, har räddat
papyrerna. Så bräckliga och förgängliga de se ut, ha de dock här trotsat
tiderna lika väl som pyramider och obelisker, och under särskilt det sista
årtiondet stått upp igen och öppnat nya synvidder över de gamla
folkens kultur- och statsliv. Liksom de
arkeologiska forskame i Grekland och i Italien
gräva efter tempelbyggnader och konstverk,
så gräver man i våra dagar i Egypten efter
papyri, mest grekiska. De
papyrusgrävningar, som i senaste tid företagits av speciellt
de två engelska papvrologema Bernard P.
Grenfell och Arthur S. Hunt, stå genom
teknikens finhet och resultatens betydelse
värdigt vid sidan av de berömda
arkeologiska företagen. Helst söker man finna
de gamla egyptiska småstädernas sophögar
och kyrkogårdar. Ty all makulatur, alla
sönderlitsta l»öcker kastade de gamla
grekerna i Egypten antingen på sophögen eller
också — gjorde de likkistor därav. Man
klistrade ihop de uttjänta papyrerna till ett
tjockt papier-maché och gjorde därav billiga
kistor inte bara ät sina döda fränder, på
sina ställen begrov man också de heliga krokodilerna i dylika
papyrussarkofager. Engelska lärde, Flinders-Petrie och J. P. Mahaffy, ha med
beundransvärd energi löst upp dem och tytt skriften.
Det är — oavsett den helt enkelt omätliga fackvetenskapliga
betydelsen av dessa fynd — inte utan sitt intresse ur folkbildningssynpunkt
att se, vad för rester av böcker en sådan där sophög i t. ex. den lilla
staden Oxyrhynchos gömt, med andra ord, vad ämbetsmännen och
bor-game i en sådan liten vrå av Egypten ägde och läste för böcker i de
första århundradena av vår tidräkning. Mycket var det visserligen ej,
men vad de läste, var god och värdefull litteratur. En enda modern
kärleksroman om Chaireas och Kallirhoe finns där. Annars är det
huvudsakligen de gamla klassiska författarne: Homer, Sophokles, Platon,
De-mosthenes och andra mästare från Greklands storhetstid.
Något arbete om antika böcker finns mig veterligt ej på svenska. Ett och
annat finner man hos Schtick, Några blad ur bokens historia (Verdandis
småskrifter 91), mer i O. Lagercrantz’ uppsats »Om grekiska papyrer* i
Bibelforskaren 1901. Förträfflig är W. Schubart, Das Buch bei den Gnechen und Röniem.
Berlin 1907. 2 Mark 50 pf.
Ernst Xachmanson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
