Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grekiska, franska och engelska, allmän överblick över de olika
vetenskapsgrenarna, litteraturhistoria, filosofiens historia, filosofisk propedevtik,
estetik och socialpädagogik. Praktiska övningar anordnas i ovannämnda
»Bibliothek des Abgeordnetenhauses», besök göras i andra bibliotek,
tekniska anstalter och större bokhandelsfirmor i Berlin och Leipzig.
Avgiften för kursen är 200 Mark årligen, och kursen tager sin
början varje år i mars månad för att sedan, avbruten av 5 veckors
sommarferier, fortgå till jul, då avslutningsexamen anstålies. Denna examen,
som är såväl muntlig som skriftlig, står under överinseende av en
officiell examenskommissarie, som även äger rätt att utöva en slags
inspektion av skolan. Detta oaktat äger det av skolan utfärdade betyget
ingen officiell giltighet, så att det skulle berättiga till anställning i statens
tjänst.
Även i denna skola beräknas undervisningstimmarna till 20—30
tim-mar i veckan.
Av de lärjungar, som utexaminerats från professor Wolfetieg’s
kurser, hava även de flesta erhållit jämförelsevis förmånliga anställningar.
Det stora flertalet synes här blivit anställt vid vetenskapliga bibliotek,
de övriga i folkbibliotek, tidningsredaktioner o. d.
Vad som ovillkorligen för den, som studerar dessa nu nämnda
skolors undervisningsplaner, är i ögonen fallande, är det otroligt stora antal
ämnen, i vilka undervisning meddelas. Vidare kan man ej underlåta att
förvåna sig över att så stor plats på timplanen upptages av ämnen, som
visserligen äro för en bibliotekarie nyttiga att känna, men som likväl i
jämförelse med rena biblioteksämnen måste anses såsom biämnen i skolor
av detta slag. Häremot torde någon kunna invända, att för en biblio-,
tekarie all kunskap är nyttig och önskvärd, och att en sådan person
helst borde vara en polyhistor. Då emellertid en sådan i vår tid är
otänkbar, måste man i en fackskola, sådan som biblioteksskolan,
begränsa ämnesområdet till det nödvändigaste. Eljest löper man den faran,
att lärjungarna få blott ytliga kunskaper i litet av varje och ej ens av
de för dem oundgängligt viktiga ämnena inhämta mer än flyktig
överblick. För den, som vet, hur svårt det är att någorlunda säkert lära
sig att katalogisera en boksamling — för att blott nämna ett exempel
— förefaller det egendomligt, att man i biblioteksskolor, där en
fullständig kurs i allmänhet räcker omkring 8 månader och med så ringa
arbetstid som i medeltal 4 timmar om dagen, kan hinna med att
undervisa lärjungarna i ett ämne som t. ex. filosofisk propedevtik, som ej synes
mig ha mera med bibliotekarieutbildning att göra än vilket annat
studieämne som helst, och som förefaller mig betydligt mindre viktigt än t.
ex. vidgade kunskaper utöver skolkursema i historia och geografi.
Dessutom synes det mig minst sagt onödigt att nedlägga tid och arbete på
studium av t. ex. filosofiens historia, ett studium, som fordrar stora
förutsättningar i alla avseenden hos den studerande, och som ju i alla fall
under så kort tid, och när inga förkunskaper finnas, blott kan resultera
i en ytlig och flyktig överblick av ämnet.
Detta om valet av ämnen för den teoretiska undervisningen. Vad
den praktiska angår, skulle jag vilja göra samma anmärkningar. De
ämnen äro enligt mitt förmenande för många, som ej direkt beröra det
bibliotekstekniska området, dit dock i skolor av detta slag tyngdpunkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
