Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för de praktiska övningarna bör förläggas. Att det för en bibliotekarie
kan vara nyttigt att på samma gång vara rutinerad bokhandlare, sätta re,
boktryckare, bokförläggare o. s. v. vill jag visst icke förneka. Att det
finns eller har funnits någon bibliotekarie, som i sin person förenat alla
dessa färdigheter, vågar jag betvivla. Att det är möjligt att till allt
detta och dessutom till bibliotekarie på 8 månaders tid utbilda ens den
mest begåvade lärjunge, tillåter jag mig ävenledes att betvivla. Men var*
för då i en biblioteksskola avsedd för outvecklade och i
biblioteksveten-skap oeh biblioteksförhållanden alldeles okunniga unga damer belasta
timplanen med alla dessa övningar (t. ex. utom ovan nämnda även
ste-nografi, vars betydelse särskilt för en bibliotekarie jag har svårt att inse),
i vilka de dock omöjligen under sin korta lärotid kunna vinna någon
som helst avsevärd färdighet? Mig synes, att om man på 8 månader
går i land med att av läijungama göra duktiga, intresserade och
rutinerade bibliotekarier rätt och slätt, så har man ändå uträttat ett gott
och drygt arbete.
Det gjorde på mig det intrycket, som om de tyska biblioteksskoloma
strävade efter att utgöra ett slags förening av gymnasium, handelsskola
och biblioteksskola, som vill bibringa läijungama en viss allmänbildning
inom olika kunskapsområden, en allmänbildning, som, jag betonar det
ännu en gång, är av stor betydelse för en bibliotekarie. Dock
förefaller det mig, som om detta mångläseri till en viss grad sker på
bekostnad av ett grundligare studium av biblioteksteknik,
biblioteksadministra-tion och biblioteksförhållanden i allmänhet.
Härutinnan ligger enligt mitt förmenande dén största skillnaden
mellan de tyska och de amerikanska anstalterna för
bibliotekarieutbild-ning. De senare göra bokkännedom, boksynthet, biblioteksteknik o. d.
till huvudämnen, men få ändå tid över till kortfattade kurser i
närbesläktade ämnen. Härvid är dessutom att märka, att de amerikanska
kurserna icke giva betyg för mindfe än ett års studium, varunder arbetas
7 timmar om dagen och de s. k. ferierna begagnas till praktiskt arbete
i något offentligt bibliotek.
Vad vidare de tyska biblioteksskoloma angår, är i synnerhet att
beklaga bristen på ett för läijungama ständigt tillgängligt offentligt
bibliotek, i vilket de praktiska övningarna kunna företagas. Professor
Hottinger har visserligen till sin skolas disposition ställt sitt privatbibliotek,
och professor Wolfstieg har rätt att för sin skola begagna det
ovannämnda riksdagsbiblioteket. ’Men ingendera av dessa bibliotek är, synes
det mig, tillräckligt mångsidigt, vare sig vad boksamlingarna eller den
det sistnämnda biblioteket besökande allmänheten beträffar, för att för
biblioteksskolomas lärjungar vara av största möjliga nytta. Det är
varken ett privatbibliotek eller ett bibliotek av riksdagsbibliotekets typ och
syften, som är det önskvärda övningsfältet för en biblioteksskola.
Framför allt böra de blivande bibliotekarierna lära sig, att
biblioteksverksamhet är en sig utåt riktande verksamhet, och att ett biblioteks
existensberättigande står i proportion till dess allmännyttighet. Men den
verkliga känslan och uppfattningen av dessa förhållanden kunna en
biblio-teksskolas lärjungar få först genom att se ett bibliotek i dess
verksamhet för och arbete tillsammans med allmänheten. En av de viktigaste
faktorerna i ett modemt biblioteksväsen år det personliga intresset hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
