Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätthållande, då vid mina besök i barnrummet i Yolkshaus detta alltid
var tomt eller begagnades för andra ändamål, sammanträden o. d. Att
någon känsla för de krav, som böra ställas på ett bibliotek, som vill
ut-•öva en uppfostrande verksamhet bland barn och ungdom icke är
förhärskande vid skötseln av ett dylikt »bambibliotek» torde ligga i öppen dag.
Låneexpeditionen i Yolkshaus i Jena såväl som i Charlottenburgs
bibliotek och många andra tyska populära bibliotek är förlagd bakom en
vägg, vars öppning utåt består av en större eller mindre lucka, d. v. s.
bibliotekets låneexpedition liknade till en viss grad biljettluckan vid våra
järnvägsstationer o. d. Men icke kan man väl tänka sig att kunna
utöva någon uppfostrande verksamhet bland varken bara eller vuxna från
en plats bakom en dylik lucka.
Också hörde jag flerfaldiga gånger kvinnliga bibliotekarier beklaga
sig över, att den tyska allmänheten tar illa upp, om bibliotekarierna söka
giva den välmenande råd med avseende på den litteratur, som de anse
att denna allmänhet bör läsa. Detta förvånade emellertid icke mig. Att
från en mig personligen främmande ung dam, placerad bakom en dylik
lucka få emottaga råd och kanske kritik angående av mig begärd
litteratur skulle nog förefalla litet var egendomligt, kanske t. o. m.
besvärande. Annorlunda är förhållandet i do amerikanska biblioteken. De
amerikanska bibliotekarierna uppfostras redan i biblioteksskoloraa till
såväl bok- som människokännedom, de få lära sig att med yttersta takt
och urskiljning behandla sin allmänhet, de vistas och umgås inom
biblioteket alltjämt med dén allmänhet de betjäna. Därigenom lära de sig
också känna denna allmänhet och räkna den till sina vänner, liksom
allmänheten i bibliotekarien ser icke vare sig ämbetsmannen eller mentorn,
utan rätt och slätt sin personliga vän. Under sådana förhållanden först
kan bibliotekarien hoppas på att bliva till verkligt gagn som
folkuppfostrare.
Jag har således svårt för att se, att det i praktiken varit de tyska
kvinnornas eventuellt större förmåga av uppfostrare, som berett dem plats
i den tyska biblioteksrörelsen. Så vitt jag kan förstå, har dét hela varit
snarare en ekonomisk fråga, något som d:r Albrecht också på ett par
ställen framhåller i sin av mig ovan citerade uppsats. Platserna i
folkbiblioteken äro i allmänhet jämförelsevis lågt avlönade och förhoppningarna
på befordran små. Då begagnade man sig först av frivillig arbetskraft;
unga damer, som önskade något att göra, åtogo sig mot ringa betalning
assistentplatserna. Så småningom växte anspråken å ömse sidor.
Biblioteket fordrade en viss utbildning i yrket hos de platssökande, dessa
å sin sida fordrade bättre avlöningar. De ovannämnda biblioteksskoloraa
grundades, och de därifrån utexaminerade bibliotekarierna erhålla något
högre löner, dock ännu så låga, att de populära biblioteken icke för dessa
löner skulle kunna anställa män, som skulle odelat ägna sin tid åt
bibliotekets tjänst. I stadsbiblioteket i Berlin har man hittills som
föreståndare för dess många filialer, som blott äro öppna om eftermiddagarna,
använt folkskollärare, vilka betraktat biblioteksavlöningen som en lätt
förtjänad biinkomst. Från och med oktober detta år kommer emellertid
detta förhållande att upphöra. Så fort som hädanefter ett kontrakt med
en dylik biblioteksföreståndare utgår, förnyas det icke, utan i hans ställe
antages en från någon av biblioteksskoloraa utexaminerad kvinna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
