Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bibliotek i rikt mått åtnjuter, icke minst har sin grund i dess
styresmans ständigt stora tillmötesgående och hans urbana väsen.
Tidigt nog hade han fattat intresse för folkbibliotekssaken och med
intresse studerat hithörande litteratur. Det stod klart för honom, att
offentliga bibliotek hade tvänne uppgifter: dels att för kommande tiders
forskning bevara litteraturen, dels att i så vida kretsar som möjligt
sprida så väl skönlitteratur som sådan populär vetenskaplig litteratur,
vilken stod i nivå med samtidens vetenskap.
Det var först år 1900, som bibliotekarie Wåhlin kom att praktiskt
deltaga i folkbiblioteksrörelsen, då han blev medlem av en utav stadsfullmäktige
tillsatt kommitté rörande inrättandet av mindre folkbibliotek i Göteborg.
Med hänsyn till den sedermera förstärkta beredningens utlåtande
beslöto stadsfullmäktige den 24 oktober 1901, att de två nybildade
biblioteken i Eedbergslid och Majoma skulle ställas under styrelsen för Robert
Dicksons stiftelse, som redan hade sig anförtrodd vården om det gamla,
sedermera kallade Dicksonska folkbiblioteket.
Samtidigt beslöts, att den bibliotekstekniska och litterära vården av
så väl det gamla folkbiblioteket som det nya skulle anförtros åt en inom
styrelsen för Robert Dicksons stiftelse vald, biblioteksvan person ävensom
att den närmaste tillsynen över biblioteken skulle utövas av en inom
eller utom styrelsen vald biblioteksinspektör, vars val skulle av
stadsfullmäktige godkännas.
Till biblioteksinspektör valdes då Wåhlin, som samtidigt inträdde i
styrelsen; och hans första omsorg blev att grundlägga de nya folkbiblioteken.
Redbergslids folkbibliotek öppnades redan den 25 september 1902
och Majomas den 5 februari 1903.
Arbetet på Dicksonska folkbibliotekets omorganisation tog däremot
längre tid. Här gällde det icke blott att åstadkomma en mera praktisk
och hemtrevlig anordning av lokalerna utan även att gallra det till stor
del föråldrade och olämpliga bokbeståndet samt att komplettera detsamma
med niera gångbar litteratur.
År 1905 var lokalernas anordnande färdigt, och i början av år 1908
kunde man publicera den nya katalogen, varav framgår resultatet av
utgallringar och nyanskaffningar.
Av den i Folkbiblioteksbladet tid efter annan meddelade statistiken
torde framgå, att så väl de nya folkbiblioteken omfattats med intresse
som ock att de vidtagna förändringarna vid det Dicksonska biblioteket
medfört åsyftad verkan.
Ledamotskapet av styrelsen för Robert Dicksons stiftelse har fört
bibliotekarie Wåhlins intresse över på andra områden för dess
verksamhet. Som ledamot i byggnadskommittén för stiftelsens sist uppförda
stora hus har han bl. a. inlagt ett intresserat arbete.
Och härmed kan man med fog säga, att det är genom hans
initiativ folkbiblioteksrörelsen i Göteborg tagit på de senare åren det
betydande uppsving, varom de statistiska uppgifter tydligt tala, som varit
i denna publikation synliga.
Till sist må nämnas att bibliotekarie Wåhlin under innevarande år
utarbetat en detaljerad plan för biblioteksväsendet i Norrköping, gående
ut på en sammanslagning av därvarande stads- och folkbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
