Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. N. Tolstoj.
Vid bedömandet av Lev Nikolajevitj Tolstoj såsom skönlitterär
författare och såsom samhällsomdanare löper man allt för lätt risken att
antingen skjuta betänkligt över målet vid den höga värdesättningen eller
ock att underskatta hans i båda fallen ofantliga betydelse. Hans stora
realistiska berättartalang är längesedan konstaterad, och
Tolstoj-roman-författaren tillhör redan historien. Svårare är det däremot att lägga den
riktiga måttstocken på hans etiska och sociologiska skriftställen, enär
han ännu står mitt i stridsvimlet och på grund av sin hänsynslösa
samhällskritik måste utfordra till skarp motkritik. Mycket i Tolstojs
väldiga personlighet måste också förefalla utlänningen ofattbart och därför
beundransvärt, därför att utlandet ännu känner Ryssland så föga. I själva
verket erbjuder Tolstoj intet överraskande i den ryska kulturhistorien,
ehuru hans författarskap har tagit jättelika dimensioner under en för
ryska författarförhållanden exempellöst lång livslängd.
Tolstojs skönlitterära storhet är av egenartat slag. Han har ytterst
föga av fantasi och lyrisk värme och hör näppeligen till värdslitteraturens
främste konstnärer. Men hans stil är omsorgsfullt klar och skön i sin
skenbara enkelhet; hans iakttagelseförmåga är utomordentligt skarp, och
han har haft en beundransvärd energi i att mer eller mindre
konstnärligt återgiva hela sitt rika och fulla liv. Tolstojs samlade skrifter äro en
självbiografi av exempellöst omfång, och även då han ännu diktade
romaner, känner man igen författaren själv under en tunn förklädnad,
särskilt såsom den i hans skrifter ofta figurerande furst Nechljudov.
Tolstojs yttre liv ligger framför oss såsom en uppslagen bok och
är för väl bekant att här behöva upprepas: en konventionell uppfostran
i hemmet och vid universitetet i Kazan; en kort, lättsinnig Sturm-und
Drang-period, vars ungdomliga förlöpningar Tolstoj själv på gamla dagar
tyckes ha överdrivit en smula; ett hälsosamt och väckande friluftsliv i
Kaukasien samt tappert deltagande i försvaret av Sevastopol under
Krim-kriget och två utländska resor (1857 och 1860). Men för övrigt har hans
långa liv under lugna, lyckliga familjeförhållanden förflutit nästan
uteslutande på herregården Jasnaja Poljana i guvernementet Tula, där han
föddes år 1828.
Det vilar en ovanligt sund friskhet och verklighetstrohet över
Tolstojs skrifter från den äldre perioden. Hans ypperliga minnen från
barndomen (1852) och uppväxtåren (1854—57) äro intressanta kulturbilder
från det dåtida Ryssland och innehålla värdefulla bidrag till
bampsvko-logien. Hans berättelser från Kaukasien — att särskilt nämna den
förträffliga, på egna upplevelser grundade novellen »Kosackerna» — äro
fina studier av natur och människor och röja på samma gång den
sedliga strävan, som är det väsentliga i Tolstojs rika författarskap. Detta
kan i ännu högre grad sägas om hans skisser från Sevastopols belägringT
och här stod Tolstoj ännu på en patriotisk ståndpunkt, i det han, trots
sin redan nu starkt framträdande fredskärlek, ger ett varmt erkännande
åt det fosterländska försvaret och prisar den ryske soldatens tappra
uthållighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
