Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 6 —
drings- och hembibliotek. Även vi ha ju någon erfarenhet om
vandringsbibliotek och deras betydelse. Den som vill ha en föreställning om
vilken utveckling detta arbete nått i Amerika, hänvisar jag till en karta
över vandringsbibliotek, som anordnas av Ohio statsbibliotek, och vilken
återfinnes i det kapitel, vari en utförlig redogörelse gives över detta slag
av bokspridning. Tllustrationerna låta oss se in i de mest olikartade
lokaler, t. ex. en metallfabrik, en handelsbod och ett boningsrum 1i ett
negerkvarter i Pittsburgh.
Ett särskilt kapitel är ägnat åt »Statens bibliotekskommissioner»,
d. v. s. åt bibliotekens överstyrelser och inspektion. I Europa har man
vanligen den känslan, att sådana myndigheter huvudsakligen ha en
reglerande och kontrollerande verksamhet. I Amerika är det helt
annorlunda, åtminstone när det gäller skolorna och biblioteken. Syftet är av
rent positiv art, nämligen uppmuntran och inspiration, något som själva
statuterna för bibliotekskommissionerna och dessas verksamhet tydligt
angiva. Särskilt förtjänar nämnas, att när ett nytt bibliotek inom en stat
skall grundas, dennas kommission lämnar alla råd och allt bistånd, som
önskas.
Den avdelning, som handlar om »Bibliotekarier och
bibliotekarneutbildning» är helt wvisst den, av wvilken vi 1 Sverige för närvarande ha
mest att lära. Om vi undantaga våra vetenskapliga bibliotek, som ju
ställa höga examensfordringar på sina tjänstemän, kunna vi här hemma
svårligen formulera några fordringar på en bibliotekarie. Att personen
själv haft håg för saken och varit villig att för ett lågt arvode åtaga
sig arbetet, tyckes i de flesta fall varit det avgörande för vinnande av
anställning. Tanken på något slags specialutbildning för
bibliotekariekallet tyckes vara vår tids svenskar lika främmande, som tanken på
praktisk lärareutbildning var för våra förfäder. Också synes för åtskilliga
bibliotekarier, speciellt vid en del läroanstalter, den förnämsta plikten
ligga 1i att bevara alla böckerna i fullkomligt oskadat skick. De
amerikanska bibliotekarierna däremot dela sitt hjärta mellan böckerna och
den allmänhet de tjäna, och sitt hela intresse rikta de på att föra
samman allmänheten med böckerna.
I Amerika började man redan för mer än tjugu år sedan sörja för
bibliotekarieutbildningen. ȁr 1887 grundades i staden New York den
första biblioteksskolan i Amerika, den skola, som numera utgör en del
av staten New Yorks bibliotek i Albany. För närvarande finnas i
Förenta Staterna tio erkända biblioteksskolor med ett- eller tvååriga kurser.
Dessutom hållas årligen ett stort antal sommarkurser, avsedda liksom
sommarkurserna vid europeiska universitet för personer, som redan äga
en viss utbildning i yrket, men som vilja utvidga och uppfriska sina
kunskaper. Vidare har varje större bibliotek sin klass av »lärlingar»,
vilka undervisas 1 den teknik och rutin, som brukas just i ifrågavarande
bibliotek. Slutligen börjar numera biblioteksteknik att bilda ett med
andra studiegrenar likställt ämne vid amerikanska universitet, seminarier
och skolor. — — —
Förenta Staternas förnämsta permanenta biblioteksskola är staten
New Yorks ovannämnda skola i Albany. För att där vinna inträde
måste man hava genomgått ett allmänt läroverk och sedan graduerats
som Bachelor of Arts från något av staten erkänt College samt vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
