Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”
— Ö —
barnen snart vinna deras förtroende. Biblioteket och bibliotekarien hava
i detta fria umgänge med ungdomen naturligtvis ett stort privilegium
framför skolan med dess av omständigheterna nödvändiggjorda större
formalism och strängare fordringar och lagar. Därför kan också
barnbibliotekarien lätt lära känna barnets personlighet, dess vanor och
smakriktning, vilket allt snart nog kommer i dagen vid förtroligt, tvångslöst
umgänge. En sådan kännedom om barnets karaktär är naturligtvis av
största vikt, om ej rent av nödvändig, för att bibliotekarien skall med
framgång kunna vara barnen till hjälp och ledning i dess bruk av
biblioteket.
Barnbibliotekarierna anordna även föräldramöten, varest bibliotekarier
och föräldrar gemensamt diskutera barnlitteratur och dylikt. Vid jultiden
utgifva barnbiblioteken särskilda förteckningar över lämplig
julklappslitteratur för barn av alla åldrar, vilka listor gratis tillhandahållas
föräldrarna. Aven utställningar av sådan litteratur anordnas i
barnbiblioteken, dit föräldrarna inbjudas för att bättre än i någon bokhandel få
taga i skärskådande de böcker, som lämpligen kunna förekomma på
barnens julbord.»
Barnbiblioteket har sålunda utvecklat sig till en pedagogisk
institution, som delar uppfostringsarbetet med den fria bottenskolan. Men de
fria offentliga biblioteken ha även ett direkt samarbete med skolan, och
detta är tvåfaldigt: det gäller dels barnen, dels lärarna. För lärjungarnas
räkning äger biblioteket en rikhaltig samling litteratur, ofta åstadkommen
under samarbete mellan bibliotekarien och lärarna. Från denna samling
utsänder biblioteket till varje klass i stadens eller ortens skolor s. k.
klassbibliotek, naturligtvis under förutsättning att respektive
skolföreståndare och lärare så önska. Om dessa klassbibliotek och deras skötsel
får man en mängd värdefulla upplysningar.
Samma omtanke, som ägnas skolas lärjungar, ägnas även skolornas
lärarepersonal. Därom läses bland annat. »Om en lärare skall kunna
följa med sitt ämnes utveckling och själv utvecklas och ej blott slå sig
till ro med en gång vid universitet eller seminariet inhämtade
kunskaper, måste han eller hon hava tillgång till den nyaste litteraturen inom
detta ämne, böcker såväl som: tidskrifter. De offentliga biblioteken i
Amerika skaffa sig därför sådan litteratur för att sedan med yttersta
beredvillighet och frikostighet tillhandahålla dem åt lärarna. Vidare
anskaffar biblioteket allt slags pedagogisk och psykologisk litteratur, som
kan vara av vikt för -lärare. Och för övrigt står bibliotekets hela
samling naturligtvis även till lärarnas disposition. I regel hava lärarna
särskilda privilegier med avseende på hemlån, vilka kunna kort
sammanfattas sålunda, att lärare få låna hur många böcker de vilja och på så
lång tid, som de anse sig behöva dem. <Under ferierna få de låna vad
de önska på tre månaders tid utan skyldighet att under denna tid
förnya lånen.»
Kapitlet om skol- och seminariebibliotek förtjänar att noga studeras,
i främsta rummet av alla, som ha sitt arbete förlagt till läroanstalter
av nämnda slag.
En stor mängd människor bo för avlägset från orter, där bibliotek
finnas, eller kunna av en eller annan orsak icke besöka de bibliotek, som
finnas i deras närhet. För sådana personer har man sörjt genom
van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
