Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 11 —
vårda jorden, älska edert arbete, var förvissade om att det ej finns
något arbete, som går upp emot arbetet i jorden!» —
Som mäktiga hävstänger för att nå det önskade målet, högre
arbetsintensitet och aktning för jordbruksarbetet, peka båda broschyrerna på
— folkskolan och kvinnan. De ska görat.
Sådana ord och sådana tankar få icke förklinga ohörda. Måtte de
tränga in i alla svenska lanthem. Och måtte de omsättas i handling
— i arbete. Ty »säga tulipanaros är en lätt sak, men gör’na.»
Statkarlarna av Sven Palme. Tre artiklar ur Aftonbladet, Stockholm
1907. Pris 20 öre.
Förf. söker i största korthet leda i bevis, att statkarlarna i
ekonomiskt avseende visst icke ha det så dåligt, som man vanligen föreställer
sig. Han utgår ifrån, vad en statkarl i1 Sörmland har och söker då svar
på frågan: huru stor inkomst måste en Stockholmsarbetare ha för att
kunna inrätta sig efter ungefär samma »standard of life», d. v. s. med
samma mängd konsumtionsförnödenheter, som ifrågavarande statare?
Härvid visar sig, att Stockholmsarbetaren för att kunna förvärva sig
statarens förmåner i livsmedel, kläder, lyse och ved, hyra och diverse
måste förfoga över 1,518:80 kr. årsinkomst. »Tager man hänsyn endast
till siffror, skulle det sålunda för alla Stockholmsarbetare, som ha lägre
inkomst än 1,300 kr. och vilkas hustrur förtjäna mindre än 200 kr.,
vara mera lönande att resa ned till den sörmländska landsbygden och
bliva statare. Och förvisso skulle de själva och familjerna, främst barnen,
andligt och kroppsligt vinna därpå.»
Men de resa icke. Varför? Ja, orsakerna ligga på många håll:
känslan av bundenhet och ofrihet, stadslivets lockelser, den allmänna
undervärderingen av lantarbetet.... »Statkarlens nödvändiga relativa
ofrihet är, föreställer jag mig, den förnämsta anledningen till, att han
icke inser, att hans ställning rent ekonomiskt sett, är bättre än den
stora massan av städernas icke yrkesskolade arbetare.»
Vad skall då göras för att förbättra statarnas ställning? Öka
trevnaden för dem, visa dem mera personligt intresse, anordna folkbibliotek,
reformera folkskolan, utbilda hustruns förmåga att sköta hushåll och hem;
öppna möjligheter att komma sig upp: egna hem. 0O. s. v.
Direktör Palmes broschyr borde läsas för sin lugna, sakliga och dock
intressanta ton och för det goda exempel den ger på, huru jämförelser
mellan lantarbetares och industriarbetares ekonomi skola utföras. Hos
både lantbrukare och lantarbetare skall den bidraga att lugna sinnena
och sprida ljus över den invecklade arbetarfrågan.
Geten, dess natur, skötsel och vård av Vilh. Nauckhoff. 14
illustrationer. C. E. Fritze, Stockholm 1908. Pris 60 öre, rabatt vid
partiköp.
Författaren till denna lilla enkla, tilltalande handbok har länge
intresserat sig för getavelns höjande och har nu senast studerat getaveln
1 Tyskland och jämväl med stora uppoffringar och besvär förmedlat
import hit till Sverige av Saanenbockar. Det är hans mening, att vi skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
