- Project Runeberg -  Folkbiblioteksbladet / 1909 /
23

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de nya biblioteken i Redbergslid och Majorna. Endast god och populär
litteratur valdes och modern biblioteksteknik tillämpades. Som nyhet för Sverige
infördes ett av bibl. Wåhlin (Stadsbiblioteket) kombinerat lånesystem
efter tyska mönster. Näst efter en värdefull boksamling och ett stort
antal dupletter är ett lånesystem, som medgiver en snabb expedition, det
viktigaste. Detta system sätter en i stånd till att under en eftermiddag
(kl. 5—9) utan olägenhet och köbildning expediera omkring 300 personer.
Efter 3 års arbete vid Redbergslids folkbibliotek kom jag till
Dicksonska folkbiblioteket, som då genomgick en grundlig reparation och
omändring. Åt den inom, styrelsen utsedda biblioteksnämnden, bibl.
L. Wåhlin, häradshövding E. Bring
och lärov. adj. A. G. Ljungkvist
uppdrogs att utgallra den föråldrade
litteraturen och nya böcker insattes efter
förslagslistor av mig. Det drygaste
arbetet blev naturligtvis utarbetandet
av katalogen. TI likhet med
Redbergslids och Majornas folkbibliotek
infördes modern biblioteksteknik, och
omändringen var så genomgripande, att
inget blev kvar av det gamla. I och
med moderniseringen av ett bibliotek
visar det sig snart att tillslutningen
blir livligare; år efter år har
låneoch besöksfrekvensen stegrats vid
Göteborgs bibliotek, så att vi nu vid
Dicksonska biblioteket under
vintermånaderna kunna notera ända till 1,000
besök per dag.»

Och med denna vändpunkt i sitt
liv kom Maria Larsen in på den bana,
som — mänskligt att döma — mest
passade hennes andliga läggning; även
hennes mycket praktiska anlag kommo
i detta arbete väl till pass.

Jag talade i början om hennes
besök på Arbetareinstitutet. Där lades
just den säkra, fasta grunden till
hennes aldrig svikande intresse för
folkbildningsarbetet, ja för allt, som kan gå under namn av kultur. Ellen Key,
vid vilken hon var innerligt fäst och som blev hennes vän och rådgivarinna,
har på henne haft ett inflytande, som varit avgörande för livet.

Vid sidan av sitt arbete vid det stora folkbiblioteket i Göteborg har
hon varit med om att starta »Göteborgs folkhem», för vilket hon
fortfarande är varmt intresserad. Folkhemmet bildades efter det hon på
uppdrag av Göteborgs Socialdemokratiska Kvinnoklubb hållit föredrag om
de engelska »Settlements» och de tyska » Volkheime». Detta företag har nu
bestått i 1!/,; år och har rönt allt större tillslutning från allmänhetens sida.

Att det alltifrån ungdomen stått som en dröm för henne att få
deltaga i folkbildningsarbetet, kan man sluta av följande rader, som hon
skriver om sig själv: »Livligt står för mitt minne den dag jag trädde inom



Maria Larsen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:29:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbbl/1909/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free