Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 22
a övd
givetvis ingalunda varit en lätt sak, och man bör ej förvåna sig åt att
förf. med tvdlig förkärlek hållit sig till fåglarne, under det att t. ex.
insekterna jämförelsevis mera styvmoderligt behandlats. Sålunda kunde
nog, i fråga om de sekundära könskaraktärer som avse själva parningen,
trollsländorna, som ju redan genom Linnés klassiska skildring äro
välkända, ha förtjänat att omnämnas.
Dessa anmärkningar kunna emellertid pa intet sätt förringa
författarens stora förtjänst att pa ett grundligt och överskådligt sätt, och stödd
på de bästa källor, ha givit oss en framställmng av spel och
parningslekar bland djuren, och boken är att betrakta som ett mycket värdefullt
bidrag till vår populärvetenskapliga litteratur.
Till slut förtjänar förläggaren ett lovord för bokens ytterst
rikhaltiga utstyrsel med illustrationer.
Ivar Trägardh.
Svenska bibliotekarier.
IV.
Maria Larsen.
Det är nu många är sedan — årtalet minns jag inte — som den
som skriver dessa rader första gången träffade samman med Maria Larsen
eller rättare sagt, då vi kommo att sitta i närheten av varandra,
uppmärksammade hennes finskurna profil. Det var litteraturafton i
Arbetareinstitutets hörsal, och föreläsaren var Ellen Key.
Redan från första ögonblicket drogos vi till varandra — en gemensam
bekant sörjde för den obligatoriska presentationen — och så var början
gjord till en lång, trofast vänskap med få eller inga slitningar.
Maria Larsen är född den 7 augusti 1872 i Stockholm av, som jag
uppfattat det, burgna föräldrar; fadern, en inflyttad dansk, idkade
fabriksrörelse, och modern var stockholmska och av borgarfamilj. Fadern
dog, då Maria Larsen ännu var helt ung — nästan barn — och det var
ej lätt för modern att hålla ihop affärerna — hon var ju endast van att .
sköta om sitt hus. Så kom kraschen, och för den unga dottern, som ”
av naturen hade gott gry i sig, begynte ett ytterst strävsamt liv — en
oavbruten kamp för brödbiten och icke minst för hennes andliga
utveckling. Hon var ömsom kontorist, zylograf, affärskvinna — hon hade
nämligen en tid lånbibliotek i förening med pappershandel, vilket ju i
viss mån röjde arten av hennes intresse. Hon har även varit anställd
vid en tidningsredaktion, och om detta skriver hon själv: »av
tidningslivet fick jag nog, då jag genomskådade »allvetenheten» med Nordåk
Familjebok som visdomskälla och tvånget av att tvärsäkert giva sig i
på områden, man ej hade någon kännedom om.» I sammanhang med
detta fortsätter hon: »När därför våren 1902
föreståndarinnebefattningarna vid de nya folkbiblioteken i Göteborg kunggjordes lediga, sökte jag en
och erhöll den. Här möttes jag av bibliotekarien L. Wahlins varma intresse
för folkbiblioteken. Åt honom såsom inspektör över folkbiblioteken och
med
lem i styrelsen för Robert Dicksons stiftelse var överlämnat att iordningställa
N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
