Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 30 —
Enligt detta omfattade kursen tvenne huvudgrupper, vardera sönderfallande
i två serier om 4—5 föreläsningar. I den förra gruppen behandlades det svenska
statsskicket och kommunalväsendet med särskild hänsyn till landsbygden. Sedan
fil. kand. J. Lindh i tre föreläsningar lämnat en översikt av huvuddragen i det
svenska statsskickets utvecklingshistoria, vidtog fil. och jur. kand. V. Lundvik
i en serie på fem föreläsningar med en behandling av den nu gällande
statsoch kommunalförfattningen. ter en inledande översikt av statsbegreppet och
historien om statens uppkomst och ändamål lämnades en utförlig redogörelse
för våra grundlagar, 1809 års regeringsform, det nuvarande statsskickets inre
karaktär, konungamaktens och riksdagens uppgifter och befogenheter. I
samband därmed genomgicks en del aktuella skattefrågor. Aven det vilande
rösträttsförslaget jämfördes med gällande bestämmelser i riksdagsordningen.
Förordningen om kommunalstyrelse på landet fick sin särskilda %rundliga
behandling. Den andra huvudgruppen behandlade några huvudkapitel av vårt
näringsliv 1 anslutning till dess naturliga betingelser. I fem föreläsningar redogjorde
sålunda amanuensen G. Ekelöf för huvuddragen av vårt lands geografiska och
geologiska byggnad, varvid särskild hänsyn tagits till förhållanden, som på ett
eller annat sätt stå i samband med vårt näringsliv eller också kursdeltagarnas
hembygd. I omedelbar anslutning härtill redogjorde Fil. kand. P. Stolpe i en
serie på 4 föreläsninåa.r för, hur vårt lands naturliga resurser tillgodogjorts av
människan genom jordbruket, skogsindustrien, bergsbruket o. s. v., dessa näringars
nuvarande ställning i vårt land i jämförelse med densamma i våra grannländer
och i Amerika, samt slutligen i vad mån landets tillgångar på råämnen av ena
eller andra slaget pekade hän på en ytterligare utveckling inom näringslivets
olika grenar. Inom dessa båda grupper voro serierna så ordnade, att tvenne,
en ur vardera, löpte tillsammans alternerande med en föreläsning om 1 !/; tim.
1 medettal varje afton. För att såväl de arbetare, som slutade sitt dagsarbete
kl. 6 på aftonen, som de, vilka vid den tiden »gingo på», som det hette, skulle
kunna draga nytta av kursen, dubblerades de igsta föreläsningar. En stor del
av arbetarkontingenten var dock förhindrad att regelbundet deltaga i kursen på
grund av andra mer oregelbundna s. k. »skiftesgång», efter vilka arbetet i de
olika avdelningarna av verket reglerades.
En timme varje söndagseftermiddag förelästes av adjunkten M. Sterner
från Gäfle eller fil. kand. Lindh över ett litterärt ämne, valt med hänsyn till
kursens allmänna karaktär. Som exempel (Få ämnen för dessa föreläsningar må
sålunda anföras följande: Snoilskys sociala diktning (2 förel.), sociala grundtankar
i Selma Lagerlöfs Kristuslegender, Viktor Rydberg, oppositionsmannen.
Aven en kvinnornas speciella serie på fyra föreläsningar ingick i
grgå;]ammet. I denna lämnade fil. stud. fröken Mia Lundell, lärarinneelev vid
FredrikaBremer-Förbundets lanthushållsskola vid Rimforsa, en med teckningar och
experiment belyst framställning av hemmets ekonomi, med kritik av alla de
osystematiska och opraktiska synpunkter, som med traditionens helgd i allmänhet så
?äma omhuldas inom detta kvinnans speciella verksamhetsområde och med en
iel del modärna och praktiska uppslag för det mindre hemmet.
Vad man sålunda vid programmets uppgörande hade lagt huvudvikten vid,
var enhetlighet och koncentrering omkring ett fåtal uppgifter av verkligt
praktiski livsvärde. Allt gjordes även för att göra föreläsningarna så fruktbringande
som möjligt. Så t. ex. vidtog ofta omedelbart efter var och en av dem en stunds
diskussion, varvid åhörarna hade tillfälle att framställa frågor med anledning av
det, som blivit genomgäånget, att skaffa sig större klarhet rörande punkter, som
i föreläsningen kanske ej blivit med tillräcklig klarhet belysta eller att
komplettera sina gjorda anteckningar. Detta förfaringssätt att omedelbart efter
föreläsningen anordna en stunds diskussion visade sig vara att på det varmaste
rekommendera såsom till stort gagn ej blott för åhörarna utan även för
föreläsaren själv, som härvid får tillfälle kontrollera, hur pass populärt och klart
han lIlyckats framställa sina saker.
Genom förmedling av en del studentföreningar i Uppsala hade ett helt
bibliotek av småskrifter och bokkataloger utställts i samband med kursen.
Framför allt hade sådan litteratur anskaffats, som berört i kursen behandlade ämnen.
Vanligen en timme före och 1/» timme efter varje föreläsning kunde
kursdeltagarna där för nedsatta priser göra önskade inköp. Vid varje föreläsning
lämnades litteraturhänvisningar för den följande och samtidigt härmed en del
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
