Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 39 —
Om praktisk utbildning i folkskolan.
En viktig folkbildningsfråga.
Kravet på praktisk utbildning är i det stora hela ingalunda nytt.
Men det vore ett nedslående tecken, om det icke skulle göra sig
gällande med förnyad styrka nu, då samhälls- och näringslivet befinner sig
i en period av rask utveckling, som fyller sinnet med vårliga
förhoppningar om en lycklig framtid för vårt land och folk. Att i begreppet
praktisk inrymts en mångfald olika synpunkter och att kraven på en
praktisk folkskolebildning sålunda blivit många bör varken förvåna eller
bekymra, så länge dessa krav befinnas verkligen åsyfta det uppväxande
släktets duglighet för praktiska värv. Det gäller då blott att finna de
medel, som föra till målet. — Om åter motståndarne till en god
folkupplysning taga kravet på omläggning av densamma i sin hand och
vända det som ett vapen emot utvecklingen, då böra folkbildningens
verkliga vänner vara på sin vakt.
Vid bedömandet av de framställda kravens ändamålsenlighet gäller
först och främst att erinra sig vad som är huvudmålet för all
folkupplysning. Ett citat från gångna tider må här tillåtas. » Folkskolans ändamål
är att genom en god undervisning och god tukt hjälpa till att av
landets alla barn göra goda, upplysta, kraftiga människor och medborgare.
Hela folket bör som en man vaka över att man från början håller den
rätta riktningen mot det målet, vilket som sagt är, måste vara livet
självt eller hela människans sunda och jämna utveckling i religiöst,
sedligt, medborgerligt ach praktiskt avseende. Uppfostran och
undervisning måste därför göras lika för alla i de yngre åren. och denna
undervisning måste göras så mångsidig och sund och riklig som
möjligt.» — Mer än fyra decennier gammalt är detta yttrande, och dock
torde intet därav böra ändras.
Allmänt synes man i vår tid kommit till insikt om betydelsen av
att vinna barnen, och denna insikt är av största värde för uppfostran,
då den rätt användes. Men egoismen förleder lätt till missbruk av goda
gåvor. Så när man vill i förtid utstaka vägen för massor av
samhällsindivider genom att redan i den egentliga barnaskolan söka införa
yrkesutbildning, så ock då man för att bereda tillfälle till vad man kallar
»nyttigt arbete» yrkar på inskränkning av skolämnena och inskränkning
av den obligatoriska skoltiden. Med sådana yrkanden fordrar man både
för mycket och för litet: för mycket med hänsyn till barnets duglighet
att utföra ett måhända tungt arbete redan mitt 1 barnaåldern, för litet
med avseende på den kroppsliga och andliga utveckling, som enligt
sakens natur borde ligga till grund för sådan duglighet.
Man må väl taga sig till vara för att beträffande den egentliga
barnaundervisningen fastslå något ensidigt. Konsekvensen av ett
medgivande i denna riktning åt den ena näringen skulle väl också bli den,
att även de övriga kunde göra anspråk på att man huvudsakligen skulle
ägna sig åt deras arbete. — Det hör för övrigt till nationalekonomiens
enklaste grundsanningar, att alla behöva varandra. Jordbruket har
exem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
