Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 60 —
pelvis behov av att även andra näringar blomstra. Om järnet är dyrt
och dåligt, så bli lantmannens maskiner och redskap dyra och dåliga.
Liksom wvi behöva folk, som förvandlar marken till fruktbara åkerfält,
så må vi även ihågkomma, att de folkrika städerna med sitt rastlösa
arbete inom olika grenar av hantverk och industri, handel och
samfärdsel, ämbetsverk och styrelser, även de ha sin stora uppgift att fylla.
Att avsluta skolgangen vid t. ex. tio års ålder — om nu det
förslaget skall tagas på fullt allvar — vore ju att gå tillbaka till de
gamla tider, då allmogens barn knappast nödtorvtigt lärde läsa och skriva,
och då yrkesarbetet sköttes enligt traditionon. Måhända skulle
lärarekåren därmed beredas en bekvämare tillvaro — vilken den dock
säkerligen icke eftersträvar — men samhället, som har behov av att alla
anlag och krafter utbildas, bör finna det orätt att i förtid rycka barnen
in i förhållanden, vilka man blir vuxen endast genom en allsidig och
harmonisk uppfostran. — Vad man skulle vinna på att förvandla
folkskolan till en arbetsstuga eller i förtid avsluta skolgången, torde alltså
ligga i öppen dag. Det är som man ville bygga en hög byggnad utan
att först lägga grunden.
Arbetaren behöver bildning. Vi måste lära det uppväxande släktet
älska den egna torvan och värdera jordbrukarens verksamhet såsom en
av de förnämsta faktorer för vårt lands välstånd och självständighet,
men vi måste också rekrytera jordbrukarnes led med bildade,
insiktsfulla arbetare, som förmå anpassa denna sin verksamhet efter den
allmänna utvecklingen. Liksom grödan på lantmannens åker behöver ljus
för att utvecklas, så behöver lantmannen själv upplysning, om han icke
skall bli en ofruktbar planta på det sig alltfort utvecklande
samhällslivets åker. Så också på andra områden.
Alla ha rätt till bildning. Landets kultur är hela nationens
gemensamma egendom, ett arv, som envar individ ej blott äger rätt att få del
utav men också har skyldighet att förvalta och förkovra till kommande
släktens båtnad. Man har betecknat åkerbrukaren såsom civilisationens
fader, och det är ett betydelsefullt skede 1i ett folks utveckling, då spjut,
pil och båge ersättas av plog, harv och spilta, liksom också odlandet av
jorden är en av förutsättningarna för städernas och handelns tillkomst.
Men om bildningen härstammar från jordbrukaren, är det då rätt att
rycka honom bort från densamma?
Bildningen är också vinstgivande. Barnens anlag och krafter äro
ett kapital, som måste sättas ut på ränta och göras tillräckligt stort,
för att barnet självt en gång skall kunna leva på det i vår av livlig
konkurrens kännetecknade tid. Och även för näringslivet i sin helhet
blir det till vinst, om pundet tillräckligt förvaltas och förökas, innan det
omsättes. — Det kan visserligen se ut, som om anlagen och krafterna vore
för näringarna ett dött kapital under den tid, som de icke genom
yrkesarbete eller specialutbildning därför tagas 1 anspråk för deras räkning.
Men detta förhållande har endast skenet av sanning. Kapitalet är icke
dött under den tid, det växer. HEj heller må den tid betraktas som
förlorad, under vilken barnet utvecklas. »Man måste se mannen i
mannen och barnet i barnet» utropar redan Rousseau. Jag skulle vilja
tilllägga: vill man se mannen redan 1 barnet, da torde barnet aldrig bliva
man. Och sa länge det star fast, att det arbete, som utföres av en
kun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
