Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 77 —
Bo Bergman, Marionetterna ...... Albert Bonnier Pris 2: 25
— —, En mMänniska ............... » » » 2:75
Sven Lidman, Pasiphaé ............ » » » 1: 75
— —, PrimaQverAa o .sssssossserrro sr » » » & —
— —, KällorNQ oossssesorerrerersr ra » » » 3: —
— —, Elden och allarel............ » » » F
Sigurd Agrell, Arabesker ......... » » »
1:-— —, Soliludo = sosssesessreerererosr » » » 1:75
— —, Hundra och en sonett ... » » » 2:75
— —, Den dolda örtagården -.. » » » 2: 75
— —, Purpurhjärtat ............... » » » 2:75
Ivar Conradson, Skyarne ......... Wahlström & Widstrand =» 2:—
— —, Friska sorgens källa ...... » » » 2:—
— —, Hjärtats frid, den blödande » p » 2:—
Den svenska lyrik som växt upp i de store mästarnes spår är
alldeles för omfångsrik för att i en tidskriftsartikel kunna ens kortfattat
skildras. Ett urval måste göras, och självklart blir varje urval färgat
av den väljandes personliga smak. Här behandlas alltså endast de
lyriker, som enligt undertecknads mening stå högst som diktare eller äro
mest typiske för en poetisk tidsriktning.
De verklige skalderna bland våra lyrikförfattare äro i regel, även
de unge, män med utpräglad egenart. Naturligtvis kunna dock vissa
grupper och riktningar urskiljas ibland dem, ehuru gränserna äro
flytande, många diktare svåra att inordna och egentliga skolor knappt
skönjbara. Den enda som kan sägas ha bildat skola, skulle vara
Levertin. Han är i varje fall den främste företrädesmannen för en dikterisk
konstriktning, som har sin lokala utgångspunkt i Stockholm. Gentemot
den står den landskaps- och lantlivsfärgade dikten, vilken skarpt fram-
- häver sitt sammanhang med en viss särskild bygd, dess folk och natur.
Den sönderfaller i sin tur i två huvudriktningar, den skånska och den
uppsvenska.
+ å
+
Den uppsvenska hembygdsdiktens skapare är Fröding. Hans
inverkan är tydlig på hans i dubbel mening — till tid och diktarrang —
närmaste man inom gruppen, den redan 1 mästarnes klass uppflyttade
Karlfeldt. Dock var Frödingsinflytandet ingalunda så stort att det
rättfärdigade talet om efterhärmning, ett tal som också förstummades så
snart man gjorde sig möda att skönja Karlfeldts skaldiska egenart.
Fröding som lyriker är ena stunden bonde (i Räqggler och paschaser;),
andra stunden modern kultur- och stämningsdiktare. Karlfeldt är, när
han är mest sig själv, båda delarne samtidigt. Hans andra jag och
diktarsignatur är Fridolin, en studerad karl av bondesläkt, som efter att ha
prövat stadskulturen återvänt till fädernas land och gård.
Sammansmältningen har kunnat ske därför att tidens kultur röjt en tydlig
dragning tillbaka till naturen. Hembygdskänslan har åter vaknat upp, och
med den har följt känslan av samhörighet med gängna släkter, med de
ättled av bönder, som gjort hembygden till vad den är. Karlfeldt
betonar starkt bondedraget hos sin Fridolin och ställer särskilt denne, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
