Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 100 —
anmärka. För oss, som äro vana vid en viss snygghet 1i våra bibliotek,
gav denna expeditionslokal ett fullt jämförligt intryck med ett talrikt
besökt postkontor. FEtt vanligt smutsigt trägolv utan någon
linoleummatta, några bänkar vid fönstren, på indikatorklotsarne hade man
apvänt grovt tryckpapper, ej glättat eller fernissat, och därtill var det
uppslitet i kanterna, bokställen av gasrör voro omalade, så att råmaterialet
trädde fram och dessa tusentals kringflygande kulörta papperslappar! Var
denna osnygghet nödvändig tillföljd av den livliga trafiken? Nej! —
och detta fick jag sedan bekräftat vid de övriga biblioteken jag besökte.
Snygghet, ordning och trevnad kan mycket väl förenas med en livlig
lånefrekvens. Det Kruppska biblioteket var därpå ett första slående bevis.
Indikatorsystemet är ju i Amerika, föregångslandet för
biblioteksväsendet, förkastat, men användes mycket i England. Det sättes upp,
bokstavligen som bildlikt, ett skrank mellan bibliotekets tjänstemannakår och
den allmänhet den betjänar, och det taktfulla och tysta bildningsarbete,
som numera ingår som det väsentligaste i ett modernt folkbibliotek
bortfaller. Det blir något enbart mekaniskt och opersonligt över det hela,
massor av böcker expedieras, men vilka komma till de rätta personerna,
därpå ger statistiken ej något svar. Jag fick även detta bekräftat av
bibliotekarien, en ung dam, i Böcherhalle B, där man arbetade med
såväl det äldre kortsystemet för utlåningen som indikator för
ungdomsavdelningen.
Det använda kortsystemet utgöres av ett rekvisitionshäfte upptagande
på omslaget lånekortets nummer, låntagarens namn och adress; ett
lånekort som upptager detsamma, det förra innehar låntagaren, som även är
skyldig att inneha en läseordning, medan det senare stannar i biblioteket.
A lånekortet antecknas utlåningsdato och boksignatur och korten sorteras
efter dato och namn, men kan naturligtvis även sorteras efter
lånenummer. Datostämpel med utlåningstidens utgång stämplas innanför pärmen.
Böcker kunna beställas i förväg emot 10 pf:s avgift, då låntagaren pr
post underrättas att boken står till hans förfogande för att avhämtas
inom tre dagar.
Das Volksheim har 1i Rotenburgerort, en förstad till Hamburg, en
ecgen byggnad, praktiskt och konstnärligt inredd. En ung målare höll
just på med en väggmålning för att dekorera den stora föreläsningssalen.
»Vi föredraga», sade den unge mannen, som ledsagade mig, »att
medlemmarna själva smycka hemmet». Mera förmögna medlemmar hade skänkt
tavlor och andra konstverk. En helt demokratisk organisation synes detta
företag dock ej fått. Föreningsmedlemmar betala 20 mk om året, och
de som besöka hemmet, arbetarna och de bildningssökande, 3 mk, dock
utan att vara medlemmar.
Utom vid Roterburgerort hade man även vid Hammerbrook och
Barmbeck folkhem. I Patriotisehe Gesellschafts nya biblioteksbyggnad
hade man fått några rum upplåtna till ett nytt Aufkunftstelle, vilket
tyder på ett gott samarbete mellan de båda folkupplysmngsföretagen.
I folkhemmet i Rotenburgerort hade den naturvetenskapliga klubben sin
egen sal för fysiska experiment, ungdomen hade sin sal med
madrasserade dörrar för att ej störa sällskap i angränsande rum. Idrottsredskap
fanns naturligtvis och i gymnastiksalarna i skolorna bedrevs en livhig
idrott. Ungdomsgruppernas arbete inom de olika stadsdelarne blir mer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
