Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 102 —
annorlunda. Litteraturen ger både ont och gott liksom levande livet:
Det gäller icke att förkasta den. Det gäller att förstå konsten.att
använda den, så att vi »behålla det goda». Litteraturen skall bli oss ett
verkligt bildningsmedel, så att vi genom den veta mera och bli godare
och starkare.
Den stora konsten är nu, att jag gör mitt personliga urval i det
som bjuds mig i litteraturen, ett urval av det som passar just mig, som
kan komma min personlighet att växa högre och starkare och friare.
Det är en viss del jag kan göra till min egendom, och det skall jag
tillägna mig med hela min själ. För att kunna göra detta fordras främst
ärlighet mot mig själv, öppet sinne för vad jag verkligen känner för en
bok. Andra människors omdömen, tidningarnas recensioner kunna öppna
mina ögon för den ena eller andra sidan, lära mig se bättre, men de
kunna aldrig säga mig vad jag skall tillägna mig såsom mitt speciella.
Det avgör jag endast själv. En bok må vara aldrig så berömd 1i ord
och skrift, det är ej ändå sagt, att den passar mig. Då skall jag kunna
erkänna detta för mig själv och ha mod att säga det åt andra. Vi ha
så litet tid i våra dagar. Livet ropar på oss från alla håll. Och det
skrivs så oändligt mycket. Vi hinna ej att tillägna oss allt värdefullt,
som bjuds oss. Att vi läsa det dåliga eller betydelselösa kan vara
förkastligt redan ur den synpunkten, att vi icke ha tid.
Det läses i allmänhet för mycket och det läses för tanklöst. Man
träffar ofta människor — i synnerhet damer — som läst en massa
böcker, men som ändå förefalla i högsta grad outvecklade. De tycka att
en »bildad» människa bör ha läst den eller den boken, och böcker äro
jJu ett vanligt samtalsämne i sällskapslivet. Och så dra de igenom den
ena boken efter den andra, blott för att det skall så vara. Något
personligt omdöme hinna de ej bilda, utan hämta hellre sin uppfattning
från någon tidningsrecension, där man ju kan läsa vad man bör tycka.
Visst kan det existera ett objektivt omdöme om varje bok, exempelvis
om dess litterära värde, och detta maste man ju på visst sätt
respektera. Men en bok får dock aldrig något värde för mig, förrän jag
har mitt subjektiva omdöme klart. Vore det inte bättre att läsa
litet mindre, men grundligare? Den ytliga läsningen är en olycka. Den
kostar bara tid och ger ingen valuta. Vi ha tid att arbeta och tid att vila
och rekreera oss, men ingen tid att fördriva. Jag kan arbeta vid en
bok, jag kan vederkvicka mig vid en bok och vila ut vid den, och
i alla dessa fall har tiden givit mig något. Men när jag fördriver tiden,
medan jag stirrar 1 en bok, glider tiden undan utan att giva mig något.
Nej, det vi läsa, skola vi tillägna oss med något resultat. Och en bok,
som intet ger oss, skola vi utan tvekan lägga at sidan.
Böcker skola verkligen spela en roll 1 vårt liv, Vi måste lära oss
att kunna ta litteratur på allvar. Icke för att kritiklöst tro allt vad
som stär tryckt — den tiden är nog förbi, då det var en fara. Icke
heller för att motsäga. Men för att pröva och överväga. Vi ställas
inför gott och ont. Och det är blandat och hopflätat. och att skilja det
ena från det andra är just den stora konsten. Vid boken blir man
lämnad för sig själv att reda ut den trasshiga härvan. Livet är så
komplicerat. Man vet sig ibland varken ut eller in. Det är som ens
eget liv vore en alltför nära, för att man skulle kunna se det klart. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
