Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 122 —
med stolar. Ett särskilt läsrum hade man för rökare, en ganska vanlig
företeelse i tyska bibliotek. Tidskriftshäftena 1i självbindare lågo på
lutande hyllor. På andra ställen såg jag lutande hyllor ställda så över
varandra, att endast titel, tryckt i nedersta kanten, blev synlig. Detta
för att spara utrymme. En särskild hylla hade man ordnat för
broschyrer jämte förteckning. Detta var en mycket omtyckt avdelning av
biblioteket. Man får ju bättre kännedom om dagsfrågorna genom broschyrer
1 ämnet, än genom de korta meddelanden och artiklar dagspressen kan
giva. Utlämningsexpeditionen var ordnad i den stora hallen, till vilken
man kom direkt upp från gatan. Den avskildes genom en glasvägg från
boksamlingen. I den ena stora luckan avlämnades böckerna, i den andra
utlämnades de med gängse köbildning. Det är fråga om man vid
köbildning vinner mera snabbhet vid expeditionen. I så fall kan man ju
endast expediera en person åt gången och om denna är mycket
långsam i sitt val, blir ju de andras tid förspilld, det enda rättvisa är väl
att expeditionen försiggår efter listor med flera böcker antecknade och
de, som skriva listor eller möjligen få skriva nya, få draga sig ur kön.
I Dicksonska folkbiblioteket ha vi hittills undvikit köbildning, emedan
vi hinna expediera ett tiotal låntagare medan en gör sitt val och skriver
sin lista. Hur det kan bliva för framtiden, då lånefrekvensen stiger är
svårt att avgöra. Jena Lesehalle expedierade under 1908 131,565 band,
därav 744 underhållande och 264 kunskapsgivande. Man använde ett
mycket praktiskt numreringssystem för böckerna, nämligen en
kombination av bokstäver och nummer, dock så att icke mer än högst två
bokstäver och två nummer förekomma. Man betecknade varje avdelning
med dess begynnelsebokstav t. ex. historia med H, teknik med T,
underavdelningar härav med deras begynnelsebokstav, dock ur lilla alfabetet,
såsom fransk historia med Hf, mekanik och fotografi inom tekniken med
Tm och Tf, därefter följde numreringen inom varje underavderavdelning
som högst sällan uppgick till 100 nummer. Signaturerna fingo då
följande utseenden Hf 12, Tm 30, Tf 8, en betydlig förenkling av det
Cutterska alfabetsystemet, som användes i förening med Dewey’s
decimalklassifikation i norska Kirkedepartementets katalog över böcker lämpliga
för folkbibliotek. Daudets bok Numa Roumestan betecknas i den norska
katalogen med D264nu medan 1i den tyska den får en så enkel signatur
som Ud 49. I den stora skönlitterära avdelningen användes
författarenamnets begynnelsebokstav. (U=Unterhaltende Litteratur.
Ungdomsavdelningen betecknas med J=Jugend).
Lånesystemet var det från Liverpool hämtade i Jena omvandlade
Liverpool-Jenasystemet med två kort, bokkort och lånekort och särskilt
kort för icke skönlitteratur.!
I det stora hela synes man i Tyskland, då man tillämpat engelsk
eller amerikansk biblioteksteknik, ha förenklat densamma och lämpat
den efter de mindre förhallanden, som där förekomma.
Till löner och underhåll erhåller biblioteket 10,000 mk ur Carl Zeise’
stilftelsen. Till förnyande och underhäll av boksamlingen bidrager en
Eesehalls-förening, vars medlemmar med rätt till fria lån betalar minst
Y Beskrivning härpå liksom på ovan nämnda numreringssystem lämnar dr. E.
Jaeschke 1i sin bok: Voöolksbiblioteken, ihre Einrichtung und Yerwaltung.
Sammlung Göschen, Leipzig 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
