Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 123 —
3 mark pr år eller för förening minst 30 mk. Sålunda betalade Carl
Zeiss’ optiska fabrik förra året 1,000 mk och Jena konsumtionsförening
300 mk. Driftkostnaderna under 1908 belöpte sig till 26,687 mk, därav
6,537 till böcker och inbindning. Bokantalet vid årsskiftet utgjorde
21,967 band. Jag har anfört dessa siffror för att visa vilken kostnad
ett bibliotek med ovannämnda bokantal och lånesiffror drager och i alla
fall klaga de tyska folkbiblioteken allmänt över en kronisk penningebrist.
Med de minimala anslag till bibliotek den svenska staten beviljat
är det förvånansvärt att ens några bibliotek existera i Sverige, så litet
lockande äro de 75 kr. Ansökningarna om bidrag gingo ju ej heller
första året upp till det fulla beloppet 50,000 kr. De summor som Sveriges
större folkbibliotek — i storlek med Jenabiblioteket — kunna anslå till
böcker utgöra i Arbetarbiblioteket i Stockholm två tredjedelar och
Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg en tredjedel av anförda summa. Då
är det ju ej att undra på, att det går så smått framåt. Oförmågan att
ersätta gamla utslitna böcker, att anskaffa dubletter i tillräckligt antal
samt nyare dyrbara verk hämmar betydligt utvecklingen av biblioteken.
Penningefrågan står ännu olöst och man borde här liksom i England
arbeta på en bibliotekslag med rätt för varje kommun att beskatta sina
medlemmar intill ett visst belopp pr bevillningskrona (i England 7 pence).
Vid forcerat arbete kan ej heller personalen ökas, man måste tillgripa
den metoden, att hålla biblioteken stängda en del av dagen för att ej
uttrötta biträdena. I Tyskland har man löst detta problem genom att
använda 2—3 volontärer, som arbeta ett år utan ersättning i biblioteken.
Bibliotekarieskolan i Berlin fordrar nämligen ett års praktisk övning av
sina elever, kursen varar där 9 månader. Folkbiblioteksväsendet i Sverige
är ännu så föga aktat, att man ej kan vänta att en person skall ägna
två år åt en teknisk utbildning, nej, då söker hellre en okunnig en så
»lätt plats» som den att sköta ett bibliotek utan aning om att
biblioteket blir lidande därpå. Efter några år får man ögonen upp för att det
finns en biblioteksteknik att studera. Man använder även som en billig
arbetskraft springpojkar och småflickor att plocka fram och ställa upp
böcker.
Förgäves sökte jag efter ungdomsavdelningar i biblioteken. NSedan
har jag genom Folkbiblioteksbladet fått erfara att i flera tyska städer
barnavdelningar inrättats efter amerikanskt mönster och att flera skolå
öppnas till hösten, men på min rundresa träffade jag ej på någon. Man
hade visserligen i boksamlingen en särskild avdelning för ungdom nien
inga läsesalar. I Jenabiblhioteket fanns ett mindre rum, rymmande 20
— 30 personer avsett därtill, men skåpen runt omkring stodo tomma, och
barnen fingo hämta böcker ur biblioteken. Förra julen hade man där
utställt en kollektion goda ungdomsböcker till ledning för föräldrar och
andra intresserade, som ville skänka bort bokgåvor till julen. Det
utgjorde omkring 800 böcker, som stadens bokhandlare ställt till
förfogande. Varje ålder var tillgodosedd, ifrån bilderböckerna till gedigna
reseskildringar och biografier. Efterfrågan på denna goda utvalda
hitteratur blev därefter betydligt starkare i bokhandeln och tillbakaträngde
den mindre värda. Utställningen besöktes av 1,100 personer, till vilka
gratis utdelades den av det tyska prövningsutskottet för ungdomsskrifter
utarbetade boklistan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
