Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– 134 —
Vad Folkbildningsförbundet angår, tror jag att förbundet, ifall ett
av kommunalt anslag betryggat centralbibliotek med en fackkunnig och
vidsynt ledning komme till stånd, icke skulle tveka att till detta
centralbibliotek överlämna vården av den av förbundet upprättade
centralboksamlingen, liksom ock att förbundet, därest en centralledning sammansatt
av delegerade från de särskilda biblioteken bleve tillsatt, ville beträffande
handhavandet av sina bibliotek i övrigt underkasta sig en dylik central
ledning.
Stockholm den 26 november 1909. Harald Lettström.
IT.
Herr redaktör!
Då Ni varit vänlig nog att begära ett uttalande av mig med
anledning av apotekaren Enells i Stockholms stadsfullmäktige nyligen väckta
motion om åtgärders vidtagande 1i och för åstadkommandet av ett
kommunalt centralbibliotek skall jag här, om ock i största korthet, söka att
tillmötesgå denna önskan.
Då man som jag under en följd av år ganska ingående sysslat med
praktiskt folkbiblioteksarbete har man ju icke kunnat undgå att dels
rätt noggrannt lära känna våra svenska folkbibliotek, dels även komma
underfund med de stora brister, som i många avseenden vidlåda
desamma och hela vår biblioteksverksamhet i övrigt. Detta har jag också
sökt efter förmåga påvisa dels genom artiklar i pressen, bl. a. några
gånger i denna tidskrift, dels på annat sätt, senast med en saklig kritik
vid Gustav Vasa församlings kyrkostämma i maj månad detta år, där
framställning förelåg om ett jämförelsevis högt anslag till det under
bildning varande församlingsbiblioteket. Då hr Enell är medlem av
kyrkorådet och var närvarande vid detta tillfälle torde han helt visst som en
praktisk man insett det berättigade 1i min kritik.
Men det är hkväl långt ifrån tillräckligt att endast kritisera det vi
ha och göra jämförelser med andra, längre komna och bättre rustade
nationer. Man måste gå till botten med saken och vi skola då finna,
att det är samhällets egen och dess representanters bristande förståelse
av folkbibliotekens stora betydelse, som är den egentliga orsaken till vår
efterblivenhet på detta område. Man har alls inte tänkt på eller
kommit underfund med, att en i övrigt god och väl ordnad folkundervisning
blir till ringa nytta om icke samtidigt sörjes för minst lika goda fortsatta
utvecklings- och utbildningsmöjligheter. Just här är det allmänna
bibliotekets givna plats, men just i1 detta avseende har också »det allmänna»
syndat mycket och alltför länge. Man drives inför detta faktum osökt
till den frågan: Vad skulle vi i detta nu kunnat visa av folkbibliotek i
vårt land, om icke det enskilda intresset funnits och drivit fram saken”?
Man må rynka på näsan aldrig så mycket åt de bibliotek, som upprättats
av arbetare- eller nykterhetsföreningar, de äro dock uttryck för
bildningsbehoven hos de breda folklagren, behov som icke på annat och bättre
sätt ännu blivit beaktade. Det kan inte häller förnekas, att dessa
bibliotek, av vilka några natt en synnerligen vacker utveckling, gjort en ganska
aktningsvärd insats i vart fölkbildningsarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
