Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 153 —
man går för att få exakta upplysningar om de sociala förhållandena i
Sverige under 1900-talets första år. Ossian-Nilsson är skald, en stor skald,
och känslig för de yttre intrycken — de må hänföra sig direkt till honom
själv eller ej — sättes hans fantasi lätt i rörelse, och han diktar, ibland
mera åt vad som plägar kallas »höger», ibland mera åt »vänster», allt
efter den stämning, som behärskar honom. Varför fordra samma färg och
strålbrytning på alla smycken, som diktaren skänker oss? Han tillhör ju
intet bestämt parti numera, har icke låst sig fast vid något politiskt
programs omsorgsfullt fonmulerade punkter.
Slätten för oss till en trakt just på gränsen mellan slättbygden och
skogsbygden. Slätten representerar fienden till det nationella,
industrialismen, socialismen, förflackningen och förfulningen, »en tidsanda utan
toppar och storheter, utan vidskepelse och skogar, en tidsanda av siffror,
betrader, fabriker, organisationer, partier och kyrkor, men utan religion
och utan hänförelse, en bred, jämn, matematiskt uppmätt, vattnad, odlad
besådd och skördad industriåker.» Skogsbygden är motsatsen till detta,
traditionen, det fäderneärvda med alla brister och ljussidor.
Alby, 1i vilket och omkring vilket berättelsen försiggår, är ett typiskt
svenskt litet stationssamhälle med dess kvalmiga luft, dess personliga
motsättningar och intriger, dess skvaller och främst av allt — dess
dryckesorgier. Brännvinet och ölet flödar genom denna bok, en även i sin
överdrift slående sann teckning av en nationell last och fara. Till Alby
kommer en ung kandidat Sjöö (Barbarskogens kandidat Hall),
huvudpersonen i boken, och vi få en skildring av dennes glädjekällor och
vedervärdigheter, hans strider för att komma till en fast åskådning, föremål
som han är för olika inflytelser. Ett rikt galleri av typer glider förbi
oss, stationsskrivaren Meier, den blekfeta, pussiga, osympatiska Meier med
de roliga bistorierna, hal och krypande, föraktlig genom sin totala brist
på självkänsla och värdighet, vilken stjäl lösbreven med pengar, som komma
till bönderna från Amerika, och som slutligen hamnar i fängelset, Severin,
den danskfödda jordbrukaren, som jämt talar om »fostrelandet» och vill
»statsimport» av galizier, skalden Hedeman, den försupne gamla läraren
Lundström, Sjöös företrädare, diversehandlaren Läns med sina unkna
erotiska drömmerier, men först och främst patron Munthe på Albygården,
en typ skildrad med mästerlig konst. Denne kraftfulla, över all
beskrivning brutala fogde av tattarsläkt, ständigt bjudande på och drickande
»sfampanj», som inte förmår skriva ett brev, och som gift sig med en
adelsdam, vilken han förvandlat till en blek, tyst, lidande skugga, är
en skapelse av en förunderligt bördig fantasi, stundom overklig som Selma
Lagerlöfs Sintram, stundom påtagligt gripbar och levande.
Slätten är skriven med den stilens liv och rikedom, som är
ÖssianNilsson egen: orden brusa fram i mäktig ström, och man har intrycket
av att de när som hälst kunna forma sig till taktfast klingande strofer.
Men boken saknar koncentration, litterära »slättmarker» breder ut six
emellan diktens susande skogsnejder, och avslutningen är nästan lhka
konventionell, som den första tredjedelen är präktig 1i sitt stigande
fortissumo. En kärlekshistoria är inflätad här som i Barbarskogen: Sjöö älskar
Albypatronens dotter, en personifikation av sinligheten, vild, trotsig,
lockande och farlig. — En del rätt nakna beskrivningar gör boken mest
passande för vuxna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
