Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 99 —
av England, Dorothea av Brandenburg och Kristina av Sachsen (90
öre) samt är författad av EBBA RAMsaAY, som tidigare i serien skildrat
Kalmarunionens fjärde drottning, Kristian II:s gemål Elisabeth av
Österrike (1 kr.). Ebba Ramsay tyckes sålunda vilja ge oss ett anspråkslöst
motstycke till miss Stricklands i England så populära biografiska serie
Läves of the queens of England. Hon inskränker sig emellertid till att
ur äldre och nyare arbeten sammanleta notiser och omdömen om de
skildrade drottningarna utan att våga sig in på någon mera ingående
självständig karaktäristik. Rättvisligen bör dock erkännas, att de torftiga
krönikemeddelandena om dessa tre unionsdrottningar endast erbjuda ett
mycket magert material för en dylik. Alla tre kommo som bekant i
ganska livlig personlig kontakt med Sverige, och man genomögnar ej
utan intresse de i den lilla skriften om dem samlade notiserna, av
vilka dock troligen något fylligare tids- och personskildriungar skulle ha
kunnat åstadkommas.
Till sist må nämnas, att under året utgivits en andra upplaga av
ELLEN Fries’ förträffliga kulturhistoriska 1600-talsskildring Teckningar
ur svenska adelns familjeliv i gamla tider (2:a uppl., 3 kr.). Den
förtjänar anskaffas till de folkbibliotek, där den för tidigt bortryckta
författarinnans på grundlig sakkunskap vilande, åskådliga och upplysande
samling kultur- och personhistoriska skisser ännu saknas.
Verner Söderberg.
Tolkningar av verk från den helleniska
antiken.
I.
Den klassiska bildningen utgjorde för icke länge sedan en klart
skiljande, ja, den skarpast skiljande gränslinjen mellan bildade och
obildade. Denna sin ställning har den nu för alltid förlorat. Aven högre
bildning är nu möjlig utan läsning av klassisk litteratur på grundspråken.
Men fortfarande lär ingen, som har något begrepp om historiskt studiums
värde, vilja tillerkänna namnet bildad åt den som är helt okunnig om
antik litteratur och antik tankevärld. Den klassiska allmänbildningen
behåller ej blott en stor del av sin gamla betydelse. Den växer t. o. m.
i värde, så till vida som den nyare forskningen på antikens område just
i våra dagar gör väldiga framsteg och samtidigt mer och mer påvisar
de antika kultursträvandenas, de antika kulturverkens på en gång
motsättning och samband med vår egen tids. De förluster antikstudiet
lidit ha till stor del gällt latinet. Den helleniska kulturens värde blev
långt senare erkänt men har ock vida bättre motstått den modärna
motviljan mot antiken och dess studium, en motvilja som för övrigt synes
vara på upphällningen.
Följaktligen kan vår tids snabbt uppblomstrande folkbildningssträvan
omöjligt förbise den forngrekiska kulturens värde som bildningsmedel.
_1")’..*’3.5
e
. vl a
t p r eå d 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
