Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck för tyskarnes kälkborgerlighet, ett nationellt karaktärsdrag. ja, då
återstår mycket för att allmänt väcka tyskarnes skönhetskänsla. Ar detta
folkbildning, tänkte jag, i det jag gick utför trappan — nej, det är
välgörenhet, icke med kärlek gjord, utan rent praktisk. Ganska
besviken for jag ut till Heidepark, en stor skog, som föreningen
Volkswohl arrenderar för sin verksamhet och där fick jag ersättning, icke
1 det folkhem, som låg mitt i parken och var en något större servering,
med samma tråkiga interiör, nötta bord och stolar, mjölkmuggar och
ölsejdlar, som den förra, utan i den härliga parken, omväxlande barr- och
bokskog, med sin friluftsteater och sina planteringar. Jag besåg även Kel.
Grosser Garten, en av Dresdens sevärdheter, en stor, friskt grönskande
park, som låg mitt i stenöknen, men vad var denna planterade park
med sin stora areal mot denna naturpark, och mitt hjärta klappade
varmt, då jag tänkte på att det var det enklare folket, som här fick
njuta av denna rikedom. Grosser Garten har varit en hovpark och är
storslagen genom sina stora lindar och rundkronade träd. Det är som
om man förr hade föraktat att plantera tall och björk och på allt sätt
försökte utrota dem — och dock, hur känner man icke andakt inne i en
tallskog, när dess höga mastspiror sträva mot höjden och hur glädjes
man icke när björken med sina mjuka smekande grenar och mjellvita
stam går i ringdans kring stugorna, eller speglar sig i våra nordiska
sjöars stilla vatten. Jag såg även en Volksgarten i Köln, men huru? —
naturen kan ju icke försämras, men man hade förlagt en första klassens
restaurang i den vackraste delen av parken och härifrån utestängdes
»folket» genom uppfästade rep. Entré till en musikkonsert kostade 1
mk, och för att ännu mer förekomma att »folket» blandade sig bland
de burgna hade man för detsamma ordnat en mjölk- och
läskedrycksservering med moderata pris bakom restaurangen. Varma drycker
serverades dock icke. Detta var Volksgarten i den vackra staden Köln.
Heidepark åter var öppen för allt folket och föreningen Volkswohl hade
där gjort anordningar för enkla och billiga nöjen. Man har ordnat
lekplaner för barn och för de vuxnes friluftslekar.
Lawn-tennisplanen var jämt upptagen. Om vintern tjänstgjorde den som
skridskobana. Jag kom fram till en grupp med barn, som lekte danslekar
under de äldres ledning ungefär som våra folklekar, så stannade leken
och alla omringade en av de unga ledarinnorna. Jag förstod att det var
en ynnest de begärde, hon försökte värja sig, men med barns
enträgenhet fingo de väl sin vilja fram — kanske var det en saga? <Nagot
annat märkvärdigt lade jag märke till, på varje tall på lekplanen var
något över manshöjd barken skrapad och ett streck av tjära draget runt
om. Jag funderade länge — ah, det var en ungskog och man ville
skydda såväl pojkarnes byxor, som den svajande toppen mot åverkan.
Det var en hållplats vid tjärstrecket — ditintill men icke längre. Under
sommaren ordnar man för barn, som ej äro 1i tillfälle att komma på lan:
det, stora barnutflykter tva gånger 1 veckan, vari 1,500 barn deltaga
under ledning av äldre barn. Dessutom ordnar man barn- och skolfäster
och ibland hålles barngudstjänst i det fria. En kasperteater finnes för
de smås nöje. Föräldrarna betala för dessa utflykter 1 mk d. v. s. halv
årsavÖft till föreningen. Till alla förströclser upptages dessutom en
mindre avgift på 10 eller 5 pf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
