Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 123 —
Utom det bildningsarbete, som bedrives i Heidepark, ordnar
före-ningen underhålls-, folkläse- och familjeaftnar. Utom de 7 folkhemmen,
varje försett med servering, underhåller föreningen ett lärlingshem, ett
arbeterskehem och en platsanskaffningsbyrå för tjänsteflickor. Vidare
finnes ett litet föreningsbibliotek på 2,000 band, vilket emellertid, då jag
besökte hemmet, låg magasinerat. Dessutom utger föreningen ett litet
föreningsblad för varje månad.
Att Amerika och England äro föregångslanden för såväl
biblioteksrörelsen som settlementsidén är ju allmänt känt, men medan dessa land
genom stora byggnader och salar, isynnerhet åt biblioteken, giva en
officiell prägel, har man i de tyska icke glömt hemmets bekvämlighet
och frihet, man har icke låtit sig hämmas av att det och det kanske
icke passar för en läsesal — t. ex. cigarren och den kära pipan — man
har helt enkelt avskiljt dessa inbitna rökare i ett särskilt rum. En
personlig smak har även gjort sig gällande och givit det hela en
hemtrevlig prägel. Beträffande tekniken kan man ju tycka att det finns för
mycket formulär och skriverier, som tynga dessa små bibliotek, ett
förhållande, som troligen härleder sig från en germanisering av vidlyftiga
amerikanska system, vilka i stora bibliotek äro på sin plats, men ej i mindre.
Kanske ligga de tyska folkbiblioteken oss närmare än de engelska och
amerikanska, dessa Public libraries omfatta ju även rent vetenskaplig litteratur,
medan de europeiska biblioteken avdelas i vetenskapliga (stats-, stads- och
universitetsbibliotek), som avse att bevara litteraturen till kommande tider,
och populärvetenskapliga (folk- och fabriksbibliotek), som verka 1i
folkbildningens tjänst att sprida tidens kultur. Att numera upphäva denna
delning torde vara ogörligt genom de stora kostnader, det skulle
medföra. Därför anser jag det vara av mera praktisk nytta för intresserade
att i Tysklands förnämsta bibliotek studera de förenklade amerikanska
system, man där infört. Det kunde ej heller undgå mig vid en
jämförelse med Göteborgs folkbibliotek och de förnämsta tyska i Jena och
Förth att de förra, beträffande inredning och teknik stodo i nivå med dessa.
Det Kruppska biblioteket intar ju en plats för sig med sina 63,000 band
och tjänstepersonal på 60 personer. Dit når ju icke något svenskt
folkbibliotek.
De norske folkeboksamlinger.
Man pleier at före de norske folkeboksamlingers historie tilbake til
den danskfodte biskop Peder Hansen, som under sin embedsvirksomhet
i Kristiansand stift 1798—1803 tok sig varmt av folkeoplysningen. Han
fik inden stiftets prestegjaeld oprettet 34 »selskaper til oplysnings og
gode seders utbredelse», der efter hans anvisning anskaffet sig små
samlinger av almennyttige beker. Medlemmerne betalte en liten
kontingent og presten var bibliotekar. Også i andre egne av landet blev
der samtidig ved privat initiativ oprettet enkelte offentlige boksamlinger.
Disse spredte tillep vakte endel interesse og foranlediget den store
landsforening fra 1809, »Selskapet for Norges vel», til at opta
biblioteks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
