•302 Folkehøgskulen. som samlar inn pengar til ein folkehøgskule. Eit lag eia ein folkehøgskule, løner lærarar og har ansvar for skulen. Inspektøren for dei finske folkehøgskular overinspektør G. Lönnbeck i Helsingfors gav i 1907 ut ei lang og svært interessant „Berättelse", om skule arbeid et. Han klagar over at andrelærarane skifter so ofte, og meiner at den einaste raae! mot dette er, at staten set skulane i stand til aa gjeve betre løn. Det arbeid dei har aa gjere, er i høg grad ei sum-fundssak, segjer han. „Allt tyder för närvarande på, att en mängd nya folkhøgskolor komma att uppstå under de närmaste ären, om tiderna ej bli alltför svara. Hela denna rörelse tenderar att at folkskolan gifva en öfverbyggnad, där de intelligentare eleverna samt i allmänhet ungdomen från vaknare hem vid mognare ålder få en för dem afpassad bildningskars. Detta allt torde ådagalägga, att staten bör kraftigt understöda folkhögskolorna. Dette så mycket mera, som största delen af hvad folkhögskolorna hittills kostat, hopbrin-gats och utgifvits af enskilda, foreninger eller kommuner, hvarvid de bildade klasserna, som själfva ha minsta fördelen af skolornas inrättande, gått i spetsen." Men samstundes med at han so sterkt legg statsmagten! e paa bjärte aa stydje dette private arbeid, held han fram, at eit livs vilkaar for arbeidet er, at skulen faar staa fritt. ,,Om ej fortfarande stor frihet i uppgörandet och fullföljandet, af dess program förbehållas hvarje folkhögskola, tager folkhögskolerörelsen en obotlig skada." Det syner seg i Finland som i andre land, der det er folkehøgskular, at desse skular mest berre er for landsungdomen. 2 av dei finske skular ligg i by, men dette „måsie betecknas såsom mindre lem pligt." Skulane er oftast lagde i ei bygd, der det er lett for elevane aa faa losji, Ved nye skular maa elevane bu omkring paa dei nærmaste gardar i bygda.