Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMEN SOM STUDIEÄMNE
13.000.000.000 kr. var redan 1931
investerade i världens filmindustri.
60 000 biografer spelade film runt
jorden. Hur mycket större summor
är det icke nu och hur många flera
biografer är det icke också efter de
senare årens intensiva utveckling?
Enbart här i landet har vi cirka
2.000 biografer. Vi inspelar årligen
ett 30-tal långfilmer förutom
kortfilmer, journal-, skol-,
propaganda-och reklamfilmer. En ordinär
filminspelning kostar 2 à 300.000 kr. De
dyraste svenska filmerna, Karl XII
och Gösta Berling, kostade vardera
c:a 1 milj. Och det var under
stumfilmens dagar. Över 100.000
människor har bara i vårt land sin direkta
försörjning genom filmen.
Filmen äger inflytande i
tidningspress, över moder och
åsiktsbildningar i en utsträckning, som vi
ännu inte gjort klart för oss. Den är
en ekonomisk samhällsfaktor av
betydande mått och den är först och
sist vardagens största
rekreationsmedel och förströelse.
Genom filmen kommer man
vidare in på konstnärliga, litterära och
dramatiska problem av stort
intresse. Och som bildkonst betraktad är
filmen i likhet med musiken och de
bildande konsterna internationell.
Även om talet måste översättas,
talar bilderna dock sitt tydliga språk
om varj e folks speciella egenart och
psyke. Och särskilt för oss svenskar,
med vårt ytliga sinne för
människokännedom och folkkunskap, är
filmen som omedelbar
kunskapsförmedlare en faktor av stor betydelse.
Rätt lagd kan en studiecirkel, som
ger sig på ämnet filmen, berika sig
Det gäller att välja bland filmernas
mångfald. Det är inte alltid de bästa som få de
största annonserna.
i en hittills oanad och även i det
närmaste ännu oprövad
utsträckning, där man knappast kan skåda
några gränser, ty man kan icke
behandla filmen utan att komma in
på många av livets stora frågor,
alldenstund filmen är mångskiftande
och rik som livet självt.
Och detta ämne har man lämnat
åt sitt öde!
Det hindrar emellertid inte att
filmen ofta kritiseras. Den drar
ungdom och äldre från studier och
organisationsarbete, den sänker sig
till massornas lägsta instinkter och
odlar deras dåliga smak, påstår
man. På samma gång omvittnar
filmproducenterna att deras bästa
filmer i regel inte tillnärmelsevis
ger den ekonomiska vinst som oftast
deras sämre filmer.
Får man emellertid se dålig film
blir man arg och skäller på
producenten, men samtidigt kanske man
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
