Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURSPEGEL
Psykologi.
WILLIAM MC DOUGALL:
Karaktär och levnadskonst. 2 :a
svenska uppl. Natur och
Kultur. Häft. 5:75, inb. 7:50.
ERNST KRETSCHMER:
Kroppsbyggnaden och
karaktären. 3:e svenska uppl.
Natur och Kultur, häft. 8:—,
inb. 10:—.
EINO KAILA:
Personlighetens psykologi. 2:a svenska
uppl. Natur och Kultur,
Häft. 8:50, inü. 10:50.
De tre psykologer, som denna anmälan
vill erinra om, är alltför bekanta för att
kräva en utförligare presentation. De är
alla kända som framstående forskare,
Kaila troligen minst, men han torde, om
han kan uppfylla förväntningarna, motse
åtminstone europeisk ryktbarhet, inte
endast bland männen av facket.
Till de mindre och obetydligare av
Mc Douaalls böcker hör otvivelaktigt
hans "Karaktär och
levnadskonst". Det är en essay eller nästan
ett kåseri, som är rikt på välvisa råd "till
en man", "till en hustru" och till oss
alla. Någon större djupsinnighet kan
man icke beskylla förf. för, men boken
är dock icke något ytligt skummande av
psykologisk visdom; dess svaghet är väl
närmast den, att "råden" och
slutsatserna är för allmänt hållna. Vad förf. har
att säga om karaktären har sitt värde som
en lätt förståelig inledning till en
osystematisk karaktärslära, och hans teckning
av de "inåt"- och "utåtvända"
temperamenten är betydligt mer levande än
upphovsmannens, prof. Jungs, framställning.
Med vetenskaplig karaktärslära får vi
däremot stifta en ingående bekantskap i
prof. E. Kretsehmers med rätta
berömda stora arbete,
"Kroppsbyggnaden och karaktären",
som räknas till den psykologiska
litteraturens standardverk. Kretsehmers
slutsatser torde genom populära artiklar och
föreläsningar vara tämligen väl kända i
vida kretsar: det förefinnes en viss
samstämmighet mellan kroppen och
karaktären, d. v. s. mellan vissa kroppstyper
och vissa karaktärstyper.
Egentligen gör sig den frejdade
forskaren skyldig till ett begreppsfel redan i
bokens titel: den psykologiska företeelse
ban ingående behandlar är icke
"karaktären" utan "temperamenten". Förf. har
utgått från sina erfarenheter som
sinnessjukläkare, och med äkta tysk
grundlighet har han studerat temperamentens
sannolikhetsförhållanden till kroppen.
Kretschmer håller sig strängt till fakta:
han mäter, väger, iakttar och beskriver.
Redogörelsen för de kroppsliga
förhållandena är hållen i en strängt medicinsk
stil; det vimlar därför av massor av
vetenskapliga fackuttryck, som dock blir
till en del begripliga tack vare ordlistan
i bokens slut. Om denna del av arbetet
vågar jag icke fälla något värdeomdöme.
De psykologiska skildringarna är
gjorda med mästarhand. Kretschmer är
icke bara professorn med mätstickor och
vetenskapliga registreringsapparater, han
är något mer: han är — liksom
framstående nerv- och sinnessjukläkare tyckas
vara — en gedigen personlighet med stor
lyhördhet för de finare nyanserna i det
mänskliga själslivet. Han är mer än
en människokännare med intution och
vetenskaplig skarpblick: Kretschmer är
en konstnär, som är mäktig att på ett
lysande sätt skildra människotyper.
Medicinaren och konstnären Kretschmer är
tillika humanist med en imponerande
kännedom om konstens, litteraturens och
politikens märkesmän i det förgångna.
En viss ensidighet utmärker dock hans
exempel; han framdrar för många från
sitt eget land och för få från andra
länder, bl. a. saknar vi svenskarna Bellman,
Tegnér och Fröding. Till de mest
bidragande faktorerna i denna lysande
skildringskonst hör hans konkreta blick. Det
är ett svalg befäst mellan den
teoretise-rande Jung och hans abstrakta typer och
de livslevande människor av kött och
blod, som möter oss i Kretsehmers
brokiga persongalleri.
Redan upptakten till boken röjer
konstnären och humanisten, och efter
genomläsningen är det inte svårt att förstå, att
förf. hör hemma inom de "kringlyntas"
skara. Förf. röjer — trots sina
uppenbara strävanden att vara saklig och
opartisk — en tydlig förkärlek för det
temperamentet, och hans sätt att skildra
bekräftar antagandet. (Anmälaren delar på
grund av läggning Kretsehmers
förkärlek!)
Denna upplaga av boken ger betydligt
mera material än den första tyska,
särskilt från den experimentella
psykologiens område. Tyvärr har förf. icke tagit
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
