Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kris och poesi.
Av MAURITZ ENANDER.
Denna underliga tid bjuder på
många underliga ting. Den
som inte bara ryckes med av
skeendets dagliga hets utan ger sig
tid att stanna och betrakta de
fenomen, som storma förbi, skall finna
stoff till mångahanda funderingar.
Här ske dagligen saker, som
absolut inte gå in i det schema det stora
flertalet gjort upp. De som trott,
att människornas liv och gärningar
till alla delar kunde fångas i och
regleras av rationella formler,
måste till sin häpnad erkänna, att
verkligheten är något helt annat.
Tidens företeelser ge många
anledningar till eftertanke.
Låtom oss ett ögonblick dröja
exempelvis vid den poetiska
diktningen i dagens läge. Jag tänker
inte precis på de dikter, som födas
just nu, utan på den framträdande
roll poesien överhuvud, episk och
lyrisk, fått i dagens levande liv.
"Poeter är en lyx, som man i våra
dagar består sig med", heter det i
en heroisk komedi av en känd
fransk dramatiker. Den
oförbätterlige H. B. Palmær utlät sig: "Det
finnes något till överlopps hos
människan, som varken duger i staten
eller i verkstaden eller i köket.
Därav uppkommer poesi." Man skulle
kunna räkna upp hundratals citat
av liknande innehåll, alla med en
viss överlägsenhet konstaterande
den poetiska diktningens
minder-värde — i ali synnerhet naturligtvis
i jämförelse med författarskap i
"praktiska ämnen". Hr
Medelsvensson har säkert också i allmänhet
föga mer än en smula medlidsamt
intresse för folk, som sysslar med
poesi. Sådant hör den omogna
ungdomen till, ett stadium som man
skall söka komma över så snart som
möjligt. Sedan har man inte tid för
slikt.
Det är inte utan, att man även i
det folkliga studiearbetet kan spåra
något av denna brist på intresse för
poetisk alstring. Se i de olika
studieförbundens rapporter, och man
finner ganska få och svaga spår av,
att vår litteratur även inrymmer
lyriska och episka diktverk. Att något
dylikt skulle bli föremål för en
föreläsningskurs, vore väl i släkt med
ett underverk.
Emellertid, stanna ett tag inför
vad som sker omkring oss! I själva
verket har poesin i denna hårdföra
och i flera avseenden kyliga vinter
fått uppleva något av
rehabilitering. Det har t. o. m. gått så långt,
att våra klassiska skalder citeras på
ledareplats i högst allvarliga och
verklighetsbetonade dagstidningar.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
