Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. G. BRANDT
stinkterna förhärligats i skolorna,
utan man har i stället förkunnat
mänsklighetens (d. ä.
proletariatets) broderskap och samhörighet.
Jag har sett Remarques "På
västfronten intet nytt" i biblioteken, och
det är bevis nog. Vid ett samtal, jag
1934 hade mede en professor, gjorde
denne följande uttalande: "Vi är
fredsvänner men inte pacifister,
internationalister men inte
kosmopo-liter och vi avböjer att i
undervisningen förhärliga patriotismen."
Jag gissar, att denne man inte
längre har något att säga till om i den
sovjetryska skolan, vilken på
sistone blivit militariserad i lika hög
grad som den tyska och italienska.
Det är eljest en god sak, att alla
tre diktaturstaterna så högt
uppskatta fysisk fostran, men den
nationalistiska och militaristiska
anda, som präglar deras
uppfost-rings- och bildningsväsen, är
förvisso inte av godo. Inte heller skall
i minsta mån klandras, att man
värdesätter karaktärsdaning högre
än enbart teoretiska kunskaper —
men de karaktärer, som danas av
uteslutande krigiska och
nationalistiska ideal, få säkert svåra
skavanker. Nazismens liksom
bolsjevis-mens upprensning inom
nöjesindustrien är också värd allt
erkännande liksom den respekt för
kroppsarbetet, som dessa ideologier
ingjutit hos hela folket i Tyskland
och Ryssland.
IV.
Varje statsskick har sina risker
och olägenheter. Diktaturen kan
enligt ali erfarenhet svårligen und-
gå förtryck och förföljelse emot
olika tänkande. Det är i så måtto
betecknande, att det grekiska ordet
för envåldshärskare — tyrannos —
ursprungligen var neutralt och
saknade den särskilda betydelse av
"grym tyrann", som det sedan fått
på grund av svårigheten för en
envåldshärskare att undvika tyranni
i modern mening. Den österrikiske
diktatorn Dollfuss, som sedermera
mördades av nazisterna, var
veterligen av naturen alis ingen tyrann,
men hans f. ö. absolut oberättigade
revolution blev mycket blodig och
hans korta regim grymt tyrannisk
— bl. a. berövade han omedelbart
efter revolutionen sexhundra
folkskollärare i Gemeinde Wien deras
levebröd.
Demokratien å sin sida riskerar,
såsom alltför väl är bekant,
partisplittring, demagogi och
individualistiskt självsvåld och har med
dessa sina oarter mångenstädes
förberett marken för diktaturen. Men
medan den moderna diktaturens
väsen helt enkelt är förtryck och
förföljelse, så har demokratien
principiellt korrektivet emot sina
lyten och vådor uti sin egen idé:
ett bättre bruk av den demokratiska
folkfriheten och bättre
folkupplysning. Politisk frihet eller
demokrati, d. v. s. rätten för ett fritt folk
att fritt bilda sig en mening och
rätten att styra sig självt, är redan i
sig själv den största
uppfostrings-faktor, som finns i världen — mera
betydande än både skola och
kyrka!
Demokratien stimulerar
nämligen den enskilde medborgaren till
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
