Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURSPEGEL
Religiös debatt.
BIRGER EDMAR: Kyrkan och
sanningen. Hugo Gebers
för-lag. Kr. 3: 50.
Den som möjligen trott, att den
religiösa reformdebatten i vårt land tagit slut
sedan Glimåkra- och Skepparslöfsfallen
samt den intressanta radiodebatten 29/4
1937 ej längre äro aktuella, har tagit
grundligen miste. Istället inledes nu en,
som man må hoppas, fruktbärande
religiös debatt av Lundalektorn — icke
teologen av facket — Birger Edmar. Denne
har nämligen i en nyligen utkommen bok
Kyrkan och sanningen skänkt hela
Sveriges religiöst orienterade värld — både
folk- och frikyrklig — en mängd
debattämnen och ställt dem inför uppgifter,
som kräva en snar lösning. Det religiösa
problemläget, Kyrkan och tiden, Vår tids
religiösa reformkrav och Kring
reform-debatten äro högintressenta kapitel, i
vilka författaren orienterar läsaren och
för honom fram till en avgörande
ståndpunkt.
Det religiösa behovet betonas vara lika
har haft den största religiösa
begåvning-gammalt som människan själv. Ett folk
en — Israel —. Där levde Jesus in det
högsta religiösa budskap vi känna. Den
Gud han tjänade är ock vår Gud. På
ett tidsenligt språk förkunnade Jesus de
eviga sanningarna. Ande och sanning var
Jesu förkunnelses rättesnöre. Denna
uppblandades snart med myter, under och
utläggningar. Detta har man länge vetat,
men inom kyrkan ha olika vägar försökts
att bemästra detta problem. Högkyrkliga,
ritualistiska och reformistiska lösningar
ha angivits och anvisas den dag i dag är.
Rörelser i samma linje som evangeliet
enligt Jesus: nykterhetsrörelsen,
arbetar-och fredsrörelsen samt kyrkans närmaste
andliga barn frikyrkligheten ha avvisats
eller missförståtts. Däremot gynnas en
så diktaturbetonad teologi som den
Barthska! Med vilken lektorn f. ö. på ett
glänsande sätt gör upp räkningen. I
likhet med vad Alf Ahlberg nyligen yttrat
sig i ämnet Kristendom och humanism
möter hos Edmar det högsta
värdesättande av bundsförvanten humanismen.
Nu kräves en högre religion. Å sid.
54—55 möter oss inspirerade ord om
Jesu höghet och makt i ord och gärning.
F. ö. må antecknas att förf. ofta talar med
ord, burna av helig hänförelse, kraft och
längtan. Ett bevis för att även
reformistiska förkunnare ha del av Anden.
Verkliga Oxfordtoner möta även i boken. Allt
behärskas av det brinnande kravet:
Sanning i teologi, predikan, liturgi och
undervisning. Detta krav fylles endast
genom reformationens fortsättande! Här
visar prof. Linderholms skrifter och Sv.
Rel. Reformförbundet alltfort vägen,
betonar lektor Edmar. I förknnnelsen
bör saga bli saga och legend legend.
Därpå är intet att förlora. Kyrkans
bekännelseläsning måste lämna rum
för Jesu bergspredikan alternativt med
de gamla bekännelseorden.
Arvsynden, den obefläckade avlelsen,
försoningen och sakramentsläran måste
strykas ur läromaterialet eller ges ett renat
innehåll. Betecknande för den totala
avsaknaden av detta behov hos kyrkan kan
nämnas att ett till 1937 års
psalmboks-kommitterade framfört förslag att ersätta
ps. 92 i dess gamla dogmatiska,
oevangeliska form mot Linderholms i boken
angivna, gripande omdiktning, utan vidare
förkastades. Man må akta på att ej
ri-tualismen blir en fara, manar förf.
Oaktat en behövlig reformation få vi kvar
den skatt Jesus ger i evangeliet. Synd,
salighet och kors stå helt kvar i
förkunnelsen. Det tidsbetonade och övervunna
måste vi lämna såväl i medicin och
språkvetnskap som — religion! Hur skall
nu detta ske? Ungdomen förstår inte
längre kyrkans språk. Förkunnas
sanningen förstå de den! Vi måste likt Jesus
endsat känna en kyrka: Guds herravälde
inom oss. Från dogmat till evangeliet och
ej tvärtom är reformernas väg inom
kyrkor av alla slag. Den historiske Jesus
skall förkunnas. Full frihet måste krävas
att just denna förkunnelse får rum i press
och radio. Reformtankarna har den
naturliga resonansen hos den stora massan
av Sveriges folk. Borde ej
arbetarvärlden i den reformerade kristendomen
finna en lycklig lösning på det gamla
problemet socialism—kristendom? undrar
med rätta förf. Men om kravet att
reformvänliga präster nedlägga sitt ämbete
vinner gehör? Så mycket bättre anser
anmälaren. Då bleve de helt fria att
verka för sanningens seger inom de olika
kyrkosamfunden. Förf. undrar om ett
verkligt samarbete mellan reformvänner
och övriga inom kyrkan är möjligt. I det
längsta vill man tro, att även inom
folkkyrkan det skall arbeta sig fram en
reformistisk rörelse av den art boken
Kyrkan och sanningen så övertygande
söker frammana. — Den som är
intresserad av tidens kyrkliga problem
måste läsa boken, varje präst och
predikant inberäknad.
Nils R. Anderwall.
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
