Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
Det förlovade landet.
Av HENRY PETER MATTHIS.
När man söker bland de äldre
bokbanden i ett bibliotek, hittar man lätt en
bred rygg med namnet Henrik
Pontoppidan på och titeln Det förlovade landet.
Ingendera tar sig särskilt lockande ut,
om man inte känner diktaren och boken.
Och i vårt land är det väl numera inte
så värst många som har den kännedomen.
Men så har man ju glädjen ograverad att
lära sig skatta något gammalt gott som
ett nytt värde.
Den svenska översättningen är från
början av vårt århundrade, men i
Danmark utkom boken under första hälften
av 90-talet, i tre omgångar: Mull, Det
förlovade landet och Domens dag. För oss
nu, ett halvt århundrade senare, är den
ett stort stycke kulturhistoria, men den
gången var den en tidsroman, skrällande
aktuell, som visade ett tvärsnitt genom
det danska bondesamhället och gav en
för alla tider gällande bild av de båda
viktiga decennierna 1870- och 1880-talen.
I fråga om både politiska, kulturella,
sociala och ekonomiska förhållanden höll
den fram en profetiskt avslöjande och
varnande spegel för det danska folket. I
Danmark är "Det forjættede Land" en
klassisk bok och har gått i många
upplagor; den sista utkom förra året (hos
Gyldendal, Köbenhavn). För hela
Norden har den haft en grundläggande
betydelse som en av största och första
sam-hällsromanerna. För övrigt är Henrik
Pontoppidan den ende av de stora
nordiska realisterna som har fått
nobelpriset.
Men för allt det kulturhistoriska och
klassiska får vi inte glömma att den stora
boken främst är en dikt om människor
och människoliv — drömmar, handlingar
och öden. Den hör inte till litteraturens
lätta garden, men den är frisk och
fängslande än i dag. När man nu åter läser den
kan ingen undgå att på nytt förundra sig
över den stora diktens livskraft och
glans. Vår tids underhållande
tegelstenar är som torra, tröstlösa öknar mot
sådana böcker. Dessa senare tål bara inte
att läsas så fort som den här "moderna"
anglosaxiska lektyren, där man bläddrar
och flyger genom massorna av sidor och
ord. Man tar vara på vartenda uttryck;
det har saft som markens blommor, det
skimrar tyst och fint av humor och
mening, det är i allting levande och sant.
Bland alla gestalterna i skildringen av
byn och socknen Vejlby är det två
förgrundsfigurer, prästen som kommer från
staden som ung, Emanuel Hansted, och
den hustru han väljer bland böndernas
döttrar, Hansine. I dem är det inte bara
två klasser som möts, utan två nationer
nästan. Man kan också säga det så, att
två kulturvärldar stöter samman i de två
människorna. Bondekulturen ser ut att
vara den äldsta, en gammal nordisk
folkkultur, men det är samtidigt den som
utgör det groendes mark, den som ger
löften om framtiden. Den håller på att
bygga upp något nytt. Prästens kultur är
likväl äldre — den har bara inte sina rötter
i landet, den är civilisation och en
uråldrig andlig odling från Europa. Men
prästen förstår inte vad det är han möter
i folket, i sin hustru, i den nya växande
kulturen — det han vill bygga med
element från bägge blir ett babelstorn, och
han krossas när det störtar. Efter hans
död dömer en annan präst hans livsverk
med hårda ord, i vilka man kan läsa
diktarens piskande satir över en
brytningstid men också hans bittra ironi över sig
själv och de idéer han som ung gick ut
med.
Det förlovade landet är en
samhälls-roman och en djuptänkt tragedi. Den kan
verka negativ men den har två starka
positiva sidor. Den första är gestalten av
hustrun, Hansine. Den andra är bilden av
den danske bonden med fel och
förtjänster, som han framträder genom de olika
figurerna i boken. Hansine hör till de
stora, odödliga gestalterna i den nordiska
diktningen under förra århundradet, men
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
