Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetets tragik
En essay om Thomas Carlyle
Av ROBERT BRAUN
En kväll i mars år 1835, då Thomas
Carlyle och hans Jane just sitta vid
tebrickan i sin nyinredda Londonvåning,
knackar det på dörren och in träder
John Stuart Mill, nationalekonom och
trogen rådgivare åt Carlyle i dennes
arbete med det stora nya verket "Den
franska revolutionen". Det måste ha hänt
någonting särskilt, ty den annars så lugne
lärde ser blek och förstörd ut och orden
komma stötvis, som vore de skjutna ur
en pistol. Det i första ögonblicket enda
begripliga är, att fru Jane skall komma
ut i förstugan, där en viss miss Taylor
redan väntar på henne. Medan hon går
ut, avlägger den olycklige Mill en
fruktansvärd bekännelse för sin vän: hela
första bandet av Franska revolutionen,
som han hade tagit med sig hem för att
läsa igenom, har av miss Taylors
hembiträde använts till att tända i spiseln
med, och alltsammans är uppeldat utom
de fem sista sidorna.
Ja, det var just en trevlig nyhet!
Vad det i verkligheten betyder kunna
blott Carlyles närmaste vänner förstå.
Han, för vilken osanning är den mest
hatade lasten, kan ju vid sina studier
inte arbeta på något annat sätt än med
en överdriven noggrannhet och som den
mest pedantiske hantverkare, och han
låter sig inte lockas bort från detta
arbetssätt av journalistikens frestelser. De
första londonåren äro ärliga svältår och
han har — vilket han just några dagar
tidigare anförtrott åt dagboken — under
tjugoen månaders tid inte förtjänat en
penny och det enda hoppet för
ögonblicket är hans "Franska revolution". Ett
trettioåttaårigt ännu otillfredsställt livs
hela ärelystnad har koncentrerat sig på
denna enda punkt med en blind,
orubblig energi. Och allt detta, ett halvt års
arbete, är nu borta för vinden!
För ögonblicket sysselsätter sig
Carlyle visserligen bara med John Stuart
Mill, som ser ohyggligt förtvivlad ut. Han
och Jane uppbjuda alla sina krafter för
att trösta den olycklige vännen, be
honom stanna till té och leda in samtalet
på oväsentliga ting, så att gästen till slut
tror att bästa sättet att gottgöra är att
stanna riktigt länge. Besöket drar också
ut i tre timmar. Då han äntligen lämnar
dem ensamma, omfamna Carlyle och
Jane varandra och natten förflyter under
ömsesidigt innerligt tröstande. Endast då
han sover pressas Carlyle av
mardrömmar och under första halvtimmen efter
uppvaknandet känner han det som om
"något skar runt omkring hjärtat eller
grep hårt om det".
Men Carlyle härstammar från skotska
bönder, som under århundraden vant sig
vid att odla upp den envisa sumpmarken
och att föda upp sina djur på torftiga
beten med granitgrund: han vet inte vad
det är att ge vika för ödets slag. Han
fullbordar först det kapitel av andra
bandet, som han nyss påbörjat och efter
trenne veckor tar han försiktigt som om
han befunne sig på "papperstunn is", itu
med att nedteckna första bandet. Hans
minne lämnar honom inte i sticket —
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
