Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEVANDE SVENSK HISTORIA
granna arbete. Utgivare är
Flundrebyg-dens Fornminnes- och
Hembygdsförening, Lilla Edet.
Flundre härad består av fem små
socknar invid Göta älv med Lilla Edet
som centrum. Eftersom trakten ända till
mitten av 1600-talet var gränsbygd, har
den under tidernas lopp upprepade
gånger kommit i den närmaste kontakt med
den "stora" historien, vars böljeslag ofta
gått hårdhänt fram över bygden. Men
ändå intressantare är att med författaren
som sakkunnig ciceron iakttaga bygdens
vanliga människor och deras gärning i
helg och socken. Några kapitelrubriker
säga en del om det rikhaltiga innehållet:
Häradets natur, folkmängd och näringar,
Byn, Hur man färdades i Flundre härad
i forna tider, Prästens lön, Klockaren
genom tiderna, Lekstugan i forna tider,
Skolkrönika, Sockenhantverkare,
Folkrörelser inom häradet, Den avdankade
officeren, Kronans båtsman, Historik över
gårdarna i häradet.
Bakom var och en av dessa rubriker
och alla de andra här icke uppräknade
finner man det levande livet i bygden
tiderna igenom. I vissa fall går krönikan
ända ned i medeltiden, i de flesta fall
räcker den inte längre bakåt än till
början av nyare tiden. Vi ha ju tyvärr så
få bevarande dokument från tiden före
Gustaf Vasa. Och författaren har varit
mycket noggrann med att icke återge
något, som icke kunnat efter
samvetsgrann prövning beläggas. Därför ger
också boken en fast och vederhäftig
kunskap.
Undertecknad får uppriktigt bekänna,
att jag inte på mycket länge med sådant
nöje läst en ny bok. Så snart jag hunnit
till slutet, började jag faktiskt att läsa
om den. Det är sannerligen inte många
tegelstenar i nutidens produktion, som ge
det intrycket.
Man kan lära sig mycket om det
svenska folket i en bok som denna. Och man
lär sig bättre förslå dess historia och
förutsättningar. De gamla tings- och stäm-
moprotokollen ha mycket att meddela om
den svenska demokratien, och kanske en
och annan också kan lära sig inse, att
denna har djupare rötter än från vårt
århundrades författningsreformer. Den
svenska folkfriheten och det svenska
folkstyret ha tiderna igenom hållits
envist av knotiga händer ute i bygderna.
Och det är därför de leva och skjuta
friska skott tid efter annan från rötter
djupt nedgrävda i den svenska myllan.
Men det är mycket mera.
Ståndscirkulationen, som varit ett så utmärkande
och hälsosamt drag i det svenska folkets
liv, får man en levande uppfattning om,
när man ser enstaka människoöden i
bygden. Där är den avdankade officeren,
som så småningom sjunker ned mot
samhällets botten, eller adelsbarn, som ej
kunna hålla sig kvar i sin sociala
position utan uppslukas av den stora grå
massan. Där är bonde- eller
backstugebarn, som med kraft och energi arbeta
sig uppåt. Annat att förtiga.
Åtskilliga glimtar av ljus från den
"stora" historien falla också över de
knappa notiserna från ting och stämmor.
När fältmarskalken Herman Wrangel år
1632 uppträder som köpare till en del
gårdar i olika socknar, förstår man, att
här gäller det att investera en del av det,
som "räddats" i trettioåriga kriget. Och
när 1648 — Westfaliska fredens år —
en herre vid namn Ollonberg förvärvar
en rad egendomar, är man frestad att se
en dåtidens gulasch såverande sina
krigsvinster. En annan gång — det är i
början av 1700-talet — klagar en arrendator
över, att hans herrgårdsfru inte vill
godta kronans nödmynt för arrendet. O. s. v.
Man skulle kunna snart sagt i det
oändliga räkna upp notiser, som spegla vår
historia i bygdens liv. Det vore
önskvärt, att man kunde få lika
samvetsgranna och sakrika
hembygdsbeskrivningar från så många trakter som
möjligt av vårt land. Det skulle ge vårt folk
en annan syn än nu på, vad historia
egentligen är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
