Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytterligare en omständighet, som vid
diskussioner om antalet
sammanträden inom cirklarna bör ägnas
uppmärksamhet, är, i vad mån studiecirklarna på
hösten 1936 kommo något senare i gång
än eljest i allmänhet vore brukligt,
härigenom att augusti och större delen av
september detta år präglats av en
ytterst livlig valrörelse (andrakammarvalet
den 20 september 1936). Det låter sig
icke göra att på grundvalen av det
förefintliga materialet bedöma om
valrörelsen betytt ett försenande av arbetets
början på hösten och därmed lett fram
till att antalet sammanträden under året
blivit betydligt mindre än vad som
under icke valår kan anses vara normalt.
Det skulle väl i så fall närmast vara inom
ABF och SLS detta förhållande skulle ha
mött, eftersom dessa organisationer i
högre grad än de andra omfatta
utpräglade politiska intressen. Skulle så vara
fallet blir ABF:s och SLS skarpt
markerade försteg ännu mera utpräglat. Det
bör i det sammanhanget framhållas,
att vid tidigare tillfällen gjorda
specialundersökningar inom socialdemokratiska
ungdomsförbundet givit upprepade och
fullt klara belägg för att de arbetsår, som
inletts med val, det genomsnittliga
antalet sammanträden varit betydligt mindre
(genomsnittligt 1—2 sammanträden
mindre) än de år, då val icke alis
förekomma. En annan omständighet, som
spelar in, är årstiden. Tidig höst och
sen vår betyder längre säsong med flera
sammanträden. Sen höst och tidig vår
betyder motsatsen. Ingenstädes är
"känsligheten" för årstiden starkare än i de
nordiska länderna. Allt föreningsliv har
känning av detta.
Kan redan det föreliggande materialet
över studiecirklarnas sammanträden
otvetydigt säga oss, i den mån
siffermaterial överhuvud är tillförlitligt och
användbart, att studieverksamheten synes
vara jämförelsevis stabil och
ovillkorligen måste lända till resultat, så belyses
detta ytterligare starkt av det material
som förebragts rörande medlemmarnas
närvaro vid cirkelsammanträdena. Na-
turligtvis kan rent teoretiskt den
invändningen göras, att det undersökta
materialet (frånsett SLS) blott berör en ringa
del av den samlade
studiecirkelverksamheten i landet och att bland det stora
och vida övervägande antal cirklar, som
ej lämnat närmare upplysningar om sin
verksamhet, förhållandena skulle vara
avsevärt sämre. Klart är att bland
denna mängd av cirklar finnas åtskilliga
vars arbete inför en kritisk granskning
icke skulle hålla måttet. Men detta
förhållande kan säkerligen icke
generaliseras och givas allmängiltighet. Det finns
verkligen åtskilliga tecken, som talar för
att läget bland de icke rapporterade
cirklarna knappast kan vara
nämnvärt sämre än bland de rapporterade.
Men lägg gärna den mest
pessimistiska synen på förhållandena och
förutsätt, att de icke rapporterade cirklarna
skulle representera ett sämre arbete än
de rapporterade. Företeelsen skulle
förvisso säga oss, att ett verkligt intensivt
arbete måste möta för att rätta till och
klara upp missförhållandena, men att
svenskt folkbildningsarbete ändå vore en
nog så imponerande faktor att räkna
med. Lägges resonemanget icke
högtidligt om det teoretiskt möjliga eller om
det individuella ansvar som borde
förefinnas, utan helt mänskligt och naturligt
kring, vad som kan väntas i ett land med
en individernas fulla rörelsefrihet, visa
de rådande förhållandena, att någon oro
för folkbildningsarbetet icke behöver
hysas.
Det kan också på goda grunder
ifrågasättas, om icke det material, som här
nedan lämnas angående medlemmarnas
deltagande i cirklarnas sammanträden,
visar på både sådan stabilitet och sådant
allvar i cirkelarbetet att detta snarare
ter sig bättre än vad man på förhand
vågat hoppas på. Allt arbete som ska
hjälpas och stödjas för att bli ännu
bättre behöver väl både den kritiska
granskningen och sanningsenliga
påpekanden av bristerna men tillika också
något av erkännande över det som
verkligen är ägnat att tillfredsställa.
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
